Jag är lite ovan att få telefonsamtal om min blogg där folk vill veta mer om mig. Idag har jag fått tre samtal gällande Sachikoblog. Ett företag undrade om jag har lust att flytta min blogg till deras nätverk och börja tjäna pengar ”på riktigt” som de uttryckte det (?). Naturligtvis är det mycket smickrande att de är intresserade men jag avstår just nu och kanske nappar någon gång i framtiden. Jag vet inte om ett sådant nätverk skulle innebära att jag måste hålla bloggen inom vissa riktlinjer och kanske bara skriva om vissa ämnen? Den gubben går inte.

Turtisterna anfaller

Det märks att sommaren är på ingång när de tyska turisterna kommer med sina husvagnar på jakt efter en gratisplats att ställa upp den på. Förrförra sommaren var det fyra tyska familjer som vid olika tidpunkter lyckades köra ner husvagnar och husbilar ner på stranden, belamra hela den lilla strandsremsan, svina ner bryggan och sedan köra fast i uppförsbacken och kunde inte komma loss. Notera att de fyra familjerna var dem som bad mig om hjälp att komma loss. Gudarna vet hur många som tog sig loss med hjälp av andra bybor och deras traktorer?
Det är vida känt inom turismbranschen att just tyska turister är den värsta sorten, de har oftast husvagn/husbil som de fyller med billig tysk mat och de strävar efter att inte spendera en krona i Sverige, bara utnyttja allemansrätten till max.  När jag jobbade som turistambassadör i kommunen hade jag mycket kontakt med turistbyråerna runtom i Östergötland och Södermanland och jag minns att tjejerna på Vingåkers Turistbyrå var vansinniga på tyskarna för att de invaderade stränderna och efterlämnade sig stora högar av skräp som sedan kommunen fick rensa upp och betala för. Det var minst en avhysning i veckan där polisen fick köra bort husbilar och vagnar från badstränderna.
Varje sommar har turister erbjudit att betala mig för att få åka båt och fiska med mig. Bara en gång har jag sagt ja och det var ett holländskt par som drabbades av ren och skär panik över att få upp en gädda och höll på att välta hela båten.  Inga tyskar har erbjudit betalning hittills men nog har de tjatat om att få låna båten. Pah! Den här sommaren funderar jag på att agera fiskevakt och kräva att se fiskekort av alla tyskar. Jag kan lova att jag kommer få höra mängder av ursäkter och lögner om att det har köpt fiskekort men inte har dem med sig. Kan sätta en liten slant på att de skulle hosta upp pengarna på plats om alternativet är att bli polisanmäld. Ska höra med fiskevårdföreningen om de behöver en hjälpande hand att få in de pengar de förlorar på de olagligt fiskande tyskarna.

En sommar var det tre holländska killar i 20-årsåldern som liftade till Sverige och byggde ett läger i skogen en bit därifrån jag arbetade.  De hade fått för sig att de skulle leva av det skogen kunde ge men efter en veckas livnäring på blåbär kom de stapplande, utsvultna och skitiga och behövde vägvisning till närmaste livsmedelsaffär.  Därefter dök de upp varje dag och jag började kalla dem för ”Wild Men” för jag har aldrig sett så smutsiga personer någonsin och stanken som omgav dem blev värre för varje dag som gick. De var i vilket fall som helst väldigt rara och trevliga och de hade säkert normal hudfärg under lagrena av smuts.  Innan de åkte hem visade de mig var det bott och de hade valt en riktigt dålig plats med lerig mark, mygg och som dessutom låg i skugga hela dagen. Jag visade dem en ostörd, solig strandremsa en halv kilometer bort och de stod helt handfallna och förtvivlade, ungefär som deltagarna i Robinson som fick bo i träsket.   Samma sommar, när de kommit hem, lade de upp en hemsida som de faktiskt kallade WildMen och där de visade bilder från Sverigevistelsen och  jag fick ett mycket gulligt brev av dem.

Men åter till tyskarna…

För två år sedan var det tysk manskör som kom hit för att ge konserter på fyra olika ställen i regionen och eftersom jag var aktiv inom landsbygdutveckligen så jobbade jag (och flera andra personer) ideellt med att arrangera en fest för dem. Det var 40 körsångare med sina respektive samt en del barn. När de dök upp till festplatsen så hade de två stora bussar och det visade sig att den ena innehöll tyskar och den andra innehöll öl. Bara öl!  De bar ut tunna efter tunna med öl och när festen hållit igång i ungefär en kvart stod de redan på borden och stampade och sjöng.  Det var en brakfest utan dess like och jag tror inte att folket i Grytgöl har hämtat sig sedan dess.
När jag åkte hem på natten kunde jag fortfarande höra festen 4 kilometer bort.
Eftersom det var över 90 gäster sammalagt fick vi inhysa dem på olika ställen i kommunen och på Regnagården (som då ägdes av ett sädeles rabiat fruntimmer) hamnde ett dussintal av dem. När jag och dottern kom ner till sjön vid fem på morgonen för att kolla kräftburarna så låg det 8-10 spritt språngande nakna tyskar i vattnet och plaskade.  Dottern blev vit i ansiktet av fasa över att behöva se fullt av vita gubbrumpor kring bryggan men jag höll masken och vittjade burarna och tog god tid på mig. De vågade inte komma upp ur vattnet så länge jag och dottern var där så jag misstänker att de var rejält blåfrusna när vi äntligen gick därifrån.

Några veckor senare var det ett par svenska män som festade på bryggan och badade näck. Jag och dottern kom med båten efter en fisketur och jag slog av motorn en bra bit innan bryggan. En av männen simmade ut till oss och pratade medan han hängde över relingen. Dottern höll på att få spader och sa efteråt att ”Han verkade ju inte blyg fast man kunde se hans rumpa och allt”. Hon kallade sjön för Nakensjön ganska länge efter den sommaren.
Jag misstänker att jag kommer få betala många timmars terapi för hennes del när hon blir äldre.