Det har varit en orolig natt och jag har vaknat varje timme med hjärtklappning och panikkänslor.  Jag vet inte varför, kanske för att jag tänkte att det finns en möjlighet att huset säljs inom kort. Jag har väldigt blandade känslor inför att flytta, dels älskar jag det här stora gamla huset och området är helt underbart på sommaren. Vackraste platsen på jorden, enligt min ringa mening.  Vintern däremot…kall,mörk och bister och då längtar jag bort.
Nu hörde Försäkringkassan av sig och sade att de gjort fel med mitt bostadsbidrag som jag fick 2007 så jag måste betala tillbaka alltihop. Pengar som jag inte har.  Så även om jag inte vill flytta så blir jag illa tvungen att hitta ett billigare boende för att kunna betala igen bostadsbidraget.   Jag ansökte om bostadbidrag i år och även 2008 men fick inget, annars hade de kunnat kvitta skulden mot de pengar jag skulle ha fått. Ack ja!

Är lite nervös inför visningen imorgon men hoppas på det bästa. Det här är ju mitt femte hus och jag brukar resonera som så ”det är ju bara ett hus och man kan alltid köpa ett nytt” men ibland fäster man sig väldigt mycket vid vissa av husen. Det här är ett av dem.
Jag hade ett annat hus utanför Svärtinge, Norrköping, för många år sedan och det var det mysigaste lilla huset man kan föreställa sig.  Öppen planlösning, braskamin, Marbodalkök och så vidare. Varför sålde jag det? Jag fick ett bra betalt jobb och fick för mig att bygga en ny stor villa som jag senare knappt klarade av att betala varje månad när jag bytte jobb igen.  Sålde nya villan och fick en bra slant emellan så man får väl se det som en ren affärstransaktion. Jag gör aldrig om det misstaget igen; att bygga nytt när man inte vet om jobbet kommer finnas kvar.
Den här gången kommer jag garanterat gå back på husaffären och jag känner att jag är färdig med hus för en bra tid framöver.  Längtar efter bekvämligheten med hyrd lägenhet där man bara kan ringa och få saker reparerade om nåt går snett. Vill slippa krångel med värme och takpannor som flyger bort i stormarna och är less på att rensa ogräs.
Samtidigt undrar jag hur jag, som är en skogsmänniska, ska klara av att sitta instängd utan ens en gräsplätt att gå ut på? Kommer jag få klaustrofobi? Kommer jag hata betongen och ständigt längta efter de öppna vidderna och djupa granskogarna? Troligen.
Jag får väl skaffa krukväxter eller nåt.

Goda nyheter är att Lappen och Katay kommer hit och firar midsommar med mig. Ska höra med Ubbe om han vill komma också. Ubbe och Lappen är ju gamla polare och har inte setts på länge.

Ska åka in till Norrköping och gå och köpa klänning åt dottern till skolavslutningen och hoppas att det inte kommer ta massor med timmar.

Har nu fått klartecken från familjen att jag får göra en minneswebbsida om Britt-Marie, min älskade föredetta svärmor som gick bort för 1½ år sedan. Längtan och tomrummet gör fortfarande väldigt ont.
Jag vill att det ska bli den finaste hemsidan jag någonsin gjort så det kommer ta tid att göra den. Ska få foton av familjen idag så jag kan börja scanna och bearbeta dem och sedan sätta igång.