Jag tänkte åka och hälsa på Birgitta idag och även passa på att ta en massa bilder. Birgitta bor på världens sötaste gård som är så välskött och prunkande och min egen trädgård ser ut som ett skrotupplag i jämförelse.
På vägen till gården rinner en å där det bor massor av bävrar. Tyvärr kunde jag inte smyga in så långt i skogen för det var för snårigt. Istället stannade jag på bron och bara njöt av landskapet, ljudet från det porlande vattnet, fågelkvitter och dofterna från hundkexen (eller stavas det hundkäx? Har sett det nånstans). Jag tog över 40 bilder på, under och kring bron och satt en bra stund på en träbjälke som låg perfekt vid åkanten. Det var en perfekt plats att sitta och rensa tankarna på.

Jag fortsatte efter en stund de sista hundra meterna till Birgittas gård och eftersom hon inte var beredd på att jag skulle dyka upp så var det lite på vinst och förlust. Som tur var så var hon ute i trädgården och fixade för fullt.
Som vanligt sprang hönorna på vägen och jag tycker det ger en så mysig och genuin lantkänsla att se sådant. Jag krypkörde de sista meterna och såg att gården var lika välansad som vanligt. 
Birgitta blev änka ganska nyligen så jag vet inte vad jag hade förväntat mig,  jag trodde kanske inte att hon skulle palla hålla så fin ordning på allt, så jag blev glatt överraskad.
Ännu mer förvånad blev jag när jag fick höra att hon brutit lårbenshalsen på två ställen för några månader sedan.
Tydligen hade hon ramlat i trappan och fått krypa hela vägen till telefonen och ringa efter hjälp. Jag kan inte ens föreställa mig smärtan. Ändå var hon ute idag och for omkring och fixade och grejade.  Vilken stålkvinna!

Jag fick bekanta mig med Putte och blev nästan kär. Ville ta med honom hem. Den killen har stil!
Efter att Birgitta och jag uppdaterat oss om vad som hänt sedan sist vi sågs, och lite småprat, så for jag vidare. Jag ville fotografera två av de vackraste hagar jag sett i hela mitt liv. Jag har många gånger tänkt att jag måste ta bilder av de platserna innan jag flyttar och det var ju en vacker solig kväll med perfekt ljus.

På vägen hem så mötte jag två rådjur och det var med nöd och näppe jag hann knäppa ett foto av det ena av dem. Suddigt blev det, men jag var glad ändå att jag fick det på bild…. för bilden togs mitt i ett skutt så det såg rätt roligt ut.