Det sämsta med att inte vara vid full hälsa är att man inte orkar så mycket som man brukar. Jag kände mig pigg och starkt efter 1:a flyttlasset idag men när jag kom hem klappade jag ihop fullständigt och var tvungen att lägga mig. Vaknade igen precis nyss och insåg att jag sovit bort halva dagen och troligen inte kommer komma kunna sova inatt alls. Typiskt.

Det första som mötte mig när jag kom ner till kontoret var ett meddelande från en halvhysterisk syster med ”nära-på-haveri” i sin laptop och inte kunde ställa om sin status från upptagen till tillgänglig på msn. Hon försökte också kolla Greys Anatomy-avsnitten hon fick av mig och det laggade.  Rekommenderade henne att starta om datorn. Det verkade funka och friden och lugnet har åter lagt sig över Norrköping efter några rafflande skälvande minuter av undergångskänsla. Dessa ilands-problem!
Om det händer igen får vi kontakta haverikomittén för en grundlig utredning av saken.

Katten löper igen och jag törs inte släppa ut henne. Den lilla slampan! Hon har ju precis blivit av med kattungarna och nu vill hon på det igen? Aldrig i livet! Så kul ska vi inte ha!.
Dessvärre hörs hennes brölande genom husväggarna så det sitter en hel drös hankatter utanför och ser hoppfulla ut.
Gick ut och vrålade ”Sorry grabbar! Butiken är stängd” men i likhet med andra han-arter så gick informationen spårlöst förbi när det finns en minsta chans till lite rajraj.
Logik och förnuft är helt avstängt och de kommer sitta och vänta på henne intill absurdum.
Om jag inte tar fram vattenslangen och ger dem en avkylning.
Funkar även på människo-hanar.
Har testat.

Jag packade bilen redan igår med flyttkartonger och ska snart ge mig in till staden med dem. Först lite kaffe och piggna till ordentligt. Jag gjorde ett nytt försök att sova vid fem imorse och den här gången gick det vägen.

Byn sover i den gassande morgonsolen och jag känner på mig att det blir en het dag precis som igår.  Termometern har redan börjat stiga upp emot 30 grader i skuggan. Härligt!

Jag fick veta att några grannar längre bort också ska flytta och det är ett par som varit väldigt aktiva för byns utveckling och framtid. Jag känner dem väl och tycker om dem bägge två så det är lite sorgligt att de försvinner från byn och flyttar till Närke.  De har bott i byn några år längre än vad jag har och är väl lika trötta på infödingarna som jag är.
Det går inte att komma ifrån att många av de infödda här är väldigt speciella och har värderingar som kanske var vanliga på 40-50-talet men som inte hör hemma i 2009 då tanken är att vi ska visa våra medsystrar och medbröder respekt oavsett hudfärg, härkomst, religion eller sexuell läggning. Jag kan inte låta bli att tänka på ordet ”hyckleri” när jag ser samma folk gå i kyrkan varje söndag och sedan sprida rasistiskt och homofobiskt struntprat resten av veckan.
 
Jag hoppas jag hinner träffa Nisse och Ulla innan jag flyttar. Jag bodde granne med dem tidigare tills de flyttade till Stockholm och nu hyr de ett litet torp några kilometer från byn. De var de bästa grannar man kunde tänka sig.  Bägge två är konstnärer och det var alltid något spännande konstprojekt i design, trä, akvarell eller vävda motiv på g.  Jag åkte förbi deras stuga för ett par dagar sedan men de var inte där. Jag gör ett nytt försök i nästa veckan och hoppas på mer tur.

Igår var det något jippo på G i kyrkan (eller på Vandrarhemmet) för det var bilar överallt och en knäppis försökte parkera på min tomt. Jag satte stopp för det eftersom jag själv inte skulle kunna komma ut med min bil i sådant fall. Dessvärre hade någon annan kommit på samma briljanta idé bara några minuter senare, när jag vände ryggen till,  men som tur var lämnade ägren till bilen uppfarten fri åtminstone.  Undrar vad de skulle tycka om jag kom hem till dem och ställde min bil på deras tomt utan att fråga om lov?

När jag flyttat ska jag göra mig av med bilen eftersom jag vill spara pengar, men det bästa av allt är att jag med gott samvete kan säga nej till alla som vill skjuts jämt. När jag bodde i staden sist var det alltid ”Kan du skjutsa mig dit eller dit?”. Morsan var värst, det var var och varannan dag. Hon betalade aldrig för bensinen heller och en tur som normalt sett skulle ta högst en halvtimme resulterade i flera timmars körande eftersom hon alltid kom på fler ställen vi skulle åka till. ”Jag får ju passa på när jag får skjuts!” brukade det låta. Visst, det är bara min tid du spelar med som det vore din egen, tänkte jag.

Okej nu har puckogrannarna vaknat för det började hamra för några minuter sedan. Det går inte en dag utan att det är ett väldans liv från deras tomt. Jag har ingeting emot byggljudet i sig men de har bankat på huset i tre år snart och jag tippar att det kommer ta dem tio år innan de är klara med kåken. Visst sågas, hamras och bankas det hela tiden, men det står inte i portportion till vad som verkligen blir gjort. Huset ser fortfarande helt fallfärdigt ut och massor av folk har frågat mig ”Vad håller de på med egentligen? Trodde de skulle renovera men det ser ju värre ut för varje år som går!”. Jag har inget bra svar på det dels för att jag inte pratar med de grannarna och dels för att hela bygget är ett mysterium där det är ”byggljud” men inget blir gjort.
Min gamla fasad revs och den nya sattes upp och målades, allt inom loppet av månad, i november förra året. Under den tiden bankade grannarna ocksåpå sitt hus men sommina snickare sa när de drog ”Det kanske bara är en rökridå? De låtsas bara renovera”.
 Grannarna tog över två år på sig att riva sin gamla fasad och under den tiden var det en salig blandning av trasiga eternitplattor och underliggande halvrutten träfasad på kåken.  Ni kan ju tänka er hur snyggt det var.
Ack ja! Snart slipper jag se eländet och höra det eviga hamrandet. Mot Norrköping!

Ska passa på att ta en dusch i lägenheten eftersom det finns moderna saker som varmvatten bara man vrider på kranen. Lyx! Tänk att jag kommer slippa tända vedpannan eller koka vatten för att duscha.  Vad ska jag göra med all fritid jag får när jag inte måste såga och hugga ved och springa ner till pannan en gång timmen? Hahahaha!