Får ungefär två mail om dagen från en människa som inte kan logga in på mitt forum. Jag har testat att logga in med hennes användarnamn och lösenord och allt fungerar som det ska. Spelar ingen roll hur många gånger jag säger åt henne hur hon ska göra, hon verkar inte fatta.  Får man skriva ”Du är för korkad för att använda forumet. Ge upp!” ?

Dagen som varit

Äntligen har jag fått nyckel till verkstaden och ska börja flytta alla mina verktyg och allt stål imorgon.  Jag hinner bara med ett lass om dagen men jag har ju gott om tid på mig så det får ta den tid det tar.
Kartongerna var i stort sett upplösta av regnet när jag baxade in dem i nya lägenheten och lukten av våt wellpapp är nästan lika illa som våt hund. Bläh!

Asocial

Just nu är det många som vill träffas och fika, gå ut och liknande men jag säger nej till allt. Har vare sig tid eller lust med det.
Det är helt enkelt för mycket med allt annat och jag kommer ha fullt upp under juli och augusti så det sociala får vänta. Mitt liv måste komma i ordning först och sedan ska jag bli social igen när jag samlat krafter. Just nu är jag helt dränerad på energi.
Sånt har folk svårt att acceptera och man får höra saker som ”man tar sig tid om man verkligen vill”. Kvalificerat skitsnack!  De som säger det lever inte mitt liv och vet inte hur mitt schema ser ut, så då tycker jag de ska hålla klaffen.  Tycker det känns lite trist och jobbigt när det ska bli tjat om att träffas och jag tappar helt sugen på att träffa den personen.
Vare sig det finns tid eller inte.
Ska inte vänskap vara otvunget? Eller finns det en regel som säger att man måste ses si eller så ofta?
No thanks!

Sömntabletter

Kvällen ska ägnas åt att samla energi inför morgondagens göromål och jag tror jag kommer lägga mig tidigt och läsa en bok för att somna. Jag tog en Propavan i förrgår och det var ett stort misstag. Hela dagen igår gick jag som en zombie och även om jag gjorde det jag skulle så slocknade jag i soffan. Två gånger!
Har insomningstabletter men törs inte ta dem så ofta för de är beroendeframkallande och det sista jag vill är att skaffa mig en till dålig vana.  Räcker med de laster jag redan har; arbetsnarkomani och matmissbruk.
Jag kan gå i två dagar utan att äta men sen äter jag som en häst. Jag kan arbeta dygnet runt i upp till en vecka och sen däckar jag helt i flera dagar.
Jag måste lära mig innebörden av ordet ”lagom”.  Per definition är jag en missbrukarpersonlighet som hur lätt som helst skulle kunna trilla dit på vad som helst; mat, alkohol, droger, adrenalinkickar, arbete, spel osv. Däremot skulle jag aldrig kunna bli sexmissbrukare eller sprutnarkoman.  Där går jag helt säker. Spelmissbrukare har jag redan varit och då pratar vi dataspel och inte gambling. Missbruket tog död på sig själv när spelen började bli trista, men jag var fast i över två år. Spelade dygnet runt och sov kanske bara 3-4 timmar per natt.
Jag har läst en hel del om det.  Personer som jag själv måste akta sig noga för alla typer av droger och alkohol. Vissa har lättare att trilla dit än andra och de som växt upp med missbrukare ligger ständigt i riskzonen.  Detta betyder alltså inte att vi är missbrukare, bara att vi har anlag för att bli det.
Man måste bli sin egen väktare; hålla koll på hur mycket man tar, äter, dricker eller gör vissa saker.  Jag kan styra allt det andra, men arbete och mat är något jag inte kan kontrollera.  Än!
Jag ska gå med i en grupp för matmissbrukare i höst och har redan fått remiss.  Ser fram emot det.
Jag funderar även på att köpa en spikmatta. Syrran och flera andra jag känner har sådana och det hjälper visst mot allt möjligt; sömnlöshet, taskig blodcirkulation, viktproblem, stress osv. En del säger att det är bluff, men jag ska i alla fall testa.  Någon som vet något om spikmattor och om det finns bevis på att det funkar?