|
|
september 8, 2009, at 4:36 e m Skrivet av Sachiko, september 8, 2009, at 4:36 e m Nackdelen med att ge sitt barn utegångsförbud är att man själv blir helt låst och tvingas vara hemma det mesta av tiden. Inte för att jag ränner ute jämt och ständigt men det är just den där undermedvetna känslan av instängdhet som plötsligt sätter igång en miljard myror i benen och man spritter av lust att ränna runt kvarteret tio varv. Helt utan anledning.
Har lagat pasta och köttfärsås samtidigt som jag småpratat med dottern, som diskade. Det är märkligt så öppet man kan prata när man vet att man ska vara instängd tillsammans i en vecka. Vi får väl se på torsdag om stämningen är lika hjärtlig eller om vi ligger i krig med varandra. Med andra ord; vi får se hur länge jag står ut med hennes utegångförbud.
Det är inte så att jag inte pallar med henne, det är alla saker runtom henne som ger mig märkliga nervryckningar och spasmer. För det första har vi ljudet av sms och det är ungefär 400 sådana plinganden varje dag, för det andra är det ljudet av barnprogram på TV. Här gör vi en paus och reflekterar över vilken typ av människor som frivilligt ägnar sig åt överdrivet artikulerande samtidigt som de dansar runt av lycka för att de målat en toapappersrulle grön och limmat dit en flirtkula på den? Inte är det någon du skulle vilja möta i en mörk gränd en kulen natt, i alla fall. Jag tycker dessa personer är lika skrämmande som vilken självmordbombare som helst.
Okej, åter till listan. För det tredje; MSN!! Om jag får höra den där förb*****e signalen för inkommande meddelande. en gång till…….
Ni kan säkert själva se framför er hur jag blir blålila i ansiktet, får andnöd och faller ihop samtidigt som jag utstöter kvävda ljud.
I övrigt är jag frisk och vid god vigör.
september 8, 2009, at 11:42 f m Skrivet av Sachiko, september 8, 2009, at 11:42 f m Syrrans nacke har kajkat ur så hon inte kan sitta eller stå upp och igår höll hon på att pinka på sig för att hon inte kunde ta sig till toan. Jag ringde nyss för att kolla hur det var med henne och när hon beskrev eländet så började jag skratta, vad annat kan man göra? Hon vet ju att jag lider med henne men samtidigt hjälper det inte att gråta.
Hon frågade argt varför jag skrattade och då passade jag på att påminna henne om den gången jag hade halsfluss.
Jag fick sådan väldsam värk i hela kroppen och kollapsade på golvet på jobbet. Dotterns pappa Micke kom och hämtade mig och körde upp mig till akuten där jag grät av smärta. De lade in mig för observation och eftersom de misstänkte nåt väldigt smittsamt lade de mig i karantän. Dagen efter skrek läkarna att jag hade körtelfeber och att jag inte fick vara kvar på sjukan för att jag kunde skapa en epidemi. Således åkte jag hem och lade mig och trodde min sista stund var inne. Halsen, nacken och skulderbladen var så uppsvullna att det såg ut som jag hade nackkrage och jag kunde inte prata och inte svälja. Jag fick ligga med en handduk medan dreglet rann ur mungiporna. Det var då jag insåg hur många gånger man sväljer sin saliv varje dag. Sånt tänker man inte ens på annars.
Mitt i allt elände ringde syrran.
Jag fick upp telefonen och svarade
”Aaaåå?!”
Syrran var tyst i några sekunder och frågade sedan om hon hamnat rätt.
”Aaa!” gurglade jag.
”Vad är det som hänt?” frågade hon förskräckt och trodde väl jag fått stroke eller nåt.
Försök säga körtelfeber i det tillståndet. Det går inte.
”Öe-e-eveeee”
Omöjligt! Jag försökte med halsfluss istället
”Aaauuush!”
Jag vete tusan hur hon fattade vad jag menade men efter ett antal försök så sa hon
”Halsfluss!?”
”AAAAH!” gurglade jag upphetsat över att äntligen ha gjort mig förstådd.
Det var tyst i fem sekunder och sen kom flatgarvet! Syrran skrattade så tårarna rann.
”Du låter helt vansinnig!” tjöt hon.
Tack för det medlidandet. Inte nog med att man hade värk som inte kunde beskrivas med ord, man blev dessutom hånad.
Försökte skälla på henne men hon bara skrattade ännu mer åt mina arga läten. När vi lade på hörde jag henne fortfarande gapflabba tills linjen dog.
[ratings]
|
Copyright & Upphovsrätt
Allt material på Sachikoblog.com skyddas av såväl copyrighträtten och upphovsrättslagen. Du får inte kopiera bilder eller texter att använda på din egen blogg eller sajt utan skriftligt medgivande.
|
Senaste kommentarerna