Söndag är väl ändå den ultimata slappardagen?  Jag är glad att vi var hemma tidigt går och lade oss skapligt för jag känner mig ganska utvilad och pigg efter en minst sagt kaotisk och upprörande vecka. Jag är ju sådan att jag låter bekymrena tära på mitt psyke och det yttrar sig oftast i att jag blir lättretlig och allmänt negativ, men tack vare sömnen så slapp dottern få en neggo-morsa idag.

Vi har varit ute och promenerat längs strömmen och bägge två fotograferade för fulla muggar. Dottern har en väldigt bra kamera i sin mobil och hon vill vara med i nästa veckas fototävling, vilket innebär att jag inte kan vara domare utan vi får rösta fram vinnarbilden igen. Det vore just snyggt med en enväldig domare som är morsa till en av de tävlande.

Hösten är verkligen på G här i Norrköping, men ändå är det full blomsterprakt runtom i staden. En ren fröjd för blomentusiaster som jag själv. Det gjorde inget att det blåste så man fick gratiskjuts (jag blåste nästan ned i strömmen).

Folk röstar för fullt på tävlingsbidragen och det verkar som om läsarna gillar fototävlingen även om långt ifrån alla bidrar med egna bilder.  Kul! Då tycker jag det är värt att fortsätta med fler fototävlingar varje vecka.

Kärlek på ålderns höst

Varje söndag kommer ett äldre par hand i hand och promenerar på min gata. De är så söta ihop att jag till slut inte kunde låta bli att ta en bild.  De ger hopp om kärlek och ömhet på ålderns höst.  Mannen är så noga med att titta efter bilar innan ledsagar kvinnan över gatan, att man blir helt rörd.

Jag har ett flertal filmer som jag ska se idag så det blir nog mest slappa i soffan och mysa med dottern under filt, medan vinden viner utanför och löven virvlar upp över taken.

Jag återkommer med temat i nästa veckas fototävling lite senare.

Pöss på er!