Är det inte märkligt att bara för att jag skrev m folk som ber om hjälp med datorer så blev jag uppringd av Ubbe som ville att jag skulle hjälpa hans kompis, Maria,  med internetkrångel?  Jag ska inte gå inte på urtrista detaljer men det blev timmar och åter timmar av tandagnisslan.  Till slut tog jag hem routern och testade den hemma och fick den att funka. Lycklig i hågen åkte jag tillbaka till Maria och kopplade in eländet…bara för att mötas av ett fullkomligt..intet!  Samma fel fortfarande och inte ens en tillstymmelse till extern uppkoppling.
Modem och routers är onda tingestar skapade av krafter vars enda uppgift är skapa frustration, gråt och tidskonsumtion!
Det kändes inte bättre av att barnen, Emma och Eric, stod och tittade förväntansfullt på mig och hoppades komma ut på World of Wankshaft.. ähum…Warcraft och modebloggarna. Efter 6 timmar var jag tvungen att ge upp och konstatera att jag inte skulle lyckas och barnens sorg stod skriven i deras stora tårblanka ögon.  Kände mig som en bov och jag ville ställa mig och hoppa jämfota på routern som hämnd för att jag framstår som tanten som ingjöt hopp och sedan ryckte undan mattan.

Å andra sidan hade jag förvarnat om att jag är värdelös på nätverk och eftersom en nätverkstekniker misslyckats med saken dagen innan, så hade jag en känsla av att det var dömt att misslyckas från början.  Jag tog inget betalt…kändes inte rätt. I synnerhet som Maria, också ensamstående mamma, som haft lika mycket motgångar i livet som jag,  dessutom är lika utfattig som jag.

Väl hemma fick jag ett meddelande från min handledare på kursen som sa att jag ska sluta skicka in fler redovisningar nu!? Ja , ni fattar säkert hur paff jag blev.
Det visade sig att jag missuppfattat uppgiftsbeskrivningen och att jag skulle välja och utföra uppgifter som gav sammanlagt 30 poäng. Nu har jag skrapat ihop 50 poäng och fortsatt att plugga som en glaning för att jag trodde jag skulle göra alla uppgifter!  Handledaren frågade om det var med flit och om jag hoppades på att få högre betyg/fler kurspoäng?  AAAARGH! Jag hade kunnat skippa två av uppsatserna jag skrivit!

Nu ska jag gå och säga fula ord i ett rum där min dotter inte kan höra mig.