Tvättdag och programmeringsdag. Inte bara programmera datorn utan även mig själv att utföra saker saker fast jag hellre vill fly och göra något annat. Sluta tänka på saker som får mig att ta fram sidor av mig själv som stjäl min energi.
Funkar faktiskt..i alla fall idag.
Dottern har åkt till pappa och jag har svurit lite över en plugin som inte funkar. Är lite less på att jag inte kan allt om programmering på alla programmeringsspråk, det hade underlättat en hel del. Dessutom hade jag varit enormt rik då.
Planen i det fortsatta pluggandet, nu när jag är igång med projektet på allvar, är att göra allt det tråkiga först. Skriva FAQ, Villkor, rättsliga dokument, bygga sidstruktur och ….zzzzzzzzzzzzz.
Japp så trist är det! Men det blir bättre sen.
Jonna, syrran och Joanna sitter och väntar på leverans av fler skönhetsprodukter. För dem är det här en stor händelse och de har tydligen satt all sin framtidstro till paketet med krämer, syror, masker och allt vad det är. Enligt dem själv kommer deras liv kunna delas upp i två kapitel: före och efter paketet.
Det var åtminstone vad jag kunde utröna av deras upphetsade konversation på Fäjsbok.
Jag bara ler……………
Skrivet av Sachiko, oktober 25, 2009, at 10:08 e m
Är det inte märkligt att bara för att jag skrev m folk som ber om hjälp med datorer så blev jag uppringd av Ubbe som ville att jag skulle hjälpa hans kompis, Maria, med internetkrångel? Jag ska inte gå inte på urtrista detaljer men det blev timmar och åter timmar av tandagnisslan. Till slut tog jag hem routern och testade den hemma och fick den att funka. Lycklig i hågen åkte jag tillbaka till Maria och kopplade in eländet…bara för att mötas av ett fullkomligt..intet! Samma fel fortfarande och inte ens en tillstymmelse till extern uppkoppling.
Modem och routers är onda tingestar skapade av krafter vars enda uppgift är skapa frustration, gråt och tidskonsumtion!
Det kändes inte bättre av att barnen, Emma och Eric, stod och tittade förväntansfullt på mig och hoppades komma ut på World of Wankshaft.. ähum…Warcraft och modebloggarna. Efter 6 timmar var jag tvungen att ge upp och konstatera att jag inte skulle lyckas och barnens sorg stod skriven i deras stora tårblanka ögon. Kände mig som en bov och jag ville ställa mig och hoppa jämfota på routern som hämnd för att jag framstår som tanten som ingjöt hopp och sedan ryckte undan mattan.
Å andra sidan hade jag förvarnat om att jag är värdelös på nätverk och eftersom en nätverkstekniker misslyckats med saken dagen innan, så hade jag en känsla av att det var dömt att misslyckas från början. Jag tog inget betalt…kändes inte rätt. I synnerhet som Maria, också ensamstående mamma, som haft lika mycket motgångar i livet som jag, dessutom är lika utfattig som jag.
Väl hemma fick jag ett meddelande från min handledare på kursen som sa att jag ska sluta skicka in fler redovisningar nu!? Ja , ni fattar säkert hur paff jag blev.
Det visade sig att jag missuppfattat uppgiftsbeskrivningen och att jag skulle välja och utföra uppgifter som gav sammanlagt 30 poäng. Nu har jag skrapat ihop 50 poäng och fortsatt att plugga som en glaning för att jag trodde jag skulle göra alla uppgifter! Handledaren frågade om det var med flit och om jag hoppades på att få högre betyg/fler kurspoäng? AAAARGH! Jag hade kunnat skippa två av uppsatserna jag skrivit!
Nu ska jag gå och säga fula ord i ett rum där min dotter inte kan höra mig.
Hahahaha! Grabben fortsatte sms:a ”fel” till mig om att ”de skulle komma pigga”. Fan flög i mig och jag skrev ”Jag trodde Lima var arg på dig?”.
Tillbaka kom ett ”Va?”. Jag skrev att jag trodde det handlade om pengar. Nu började sms-aren fatta misstankar och frågade om det verkligen var Johan han messade med? Jag grät av skratt. Erkände att jag drivit med honom och att han slagit fel nummer. Han tog inte illa upp utan skrev lite till om att jag hade gissat rätt bra.
En tjugo minuter senare dyker ett nytt mess upp från annat nummer med ordet ”hej!”. Jag svarade ”Aha, en till! Låt mig gissa på Johan, Lima eller Sumpen..”
Det var Lima.
Hahahaha!
Jag talade om att jag är 35-årig tant så nu slutar de nog messa, för jag tror de är tonåringar. Kul var det i alla fall och jag är glad de inte blev arga för mitt spratt.
Hoppas de ordnat med sitt möte och att rätt personer är informerade så ingen ny okänd blir inblandad.
Skrivet av Sachiko, oktober 24, 2009, at 11:51 e m
Hahahaha! Någon skickar sms till fel nummer och det hamnar hos mig. Det första messet löd ”Kim kan inte, ska jag ta med Lima eller Sumpen.?” Jag satt en stund och funderade och svarade sedan ”Ta med bägge”. Det dröjde inte länge förrän jag fick ett nytt meddelande ”Okej, då gör jag det”. Jag svarade ”Hur dags kommer ni?” och fick svaret ”13.30″.
Mitt svar: ”Kanon! Ses då!”
Vid 13.30 kommer några personer bli mycket förvånade och förvirrade. Hoppas Lima och Sumpen inte blir ivägkörda.
Om jag ska upplysa sms-aren om att han/hon skrivit till fel person? Aldrig, det skulle ju förstöra hela nöjet.
Om jag får ett ilsket samtal vid samma tid så kommer jag skratta så jag kissar på mig.
Idag har jag pluggat utav bara he*****! Skrev färdigt en uppsats, gjorde den hittills svåraste programmeringsuppgiften (tog 9 timmar non-stop ) och sitter nu och skriver redovisingen för programmeringen jag gjorde. Huvvet är minst sagt mosigt och jag begiper inte hur jag ska komma på 500 ord för att klara redovisningen?
Jag tror inte att min webbsda kommer bli antagen av Zengarden men jag funderar på att skicka länken till dem i alla fall. Eller förresten…vid närmare erfarenhet så vet jag hur svårt jag har att ta en refusion så bäst jag låter bli.
Det roligaste med projektet var att jag fick användning för en bild jag tog när jag var ute och gick igår.
Verar som jag fått ordning på databasen nu och bloggen verkar funka snabbare.
Är ni hyggliga och säger till om det strular igen?
Nu ska jag slänga mig i TV-soffan och tänka på annat än plugg för ett tag. Ikväll ska jag sova tidigt för jag har en del förlorad sömn att ta ifatt och lördagar är utmärkta till sånt.
Jag får se om jag somnar eller om jag bloggar lite mer senare.
Plikter utförda: 2 av 5 Middag: spagetti och köttfärssås Fotografering: jajamen, 120 bilder Tema vid fotografering: Låter ”Stan är full av vatten” av Broberg Urtrista möten: 2 Arga skrivelser till socialnämndens ordförande: 1 Shopping: godis och sömntabletter – hela kostcirkeln med andra ord. Antal lugnande tabletter: 2 men dagen är ju inte slut än. Planer för kvällen: Fredagsmys med dottern och intagande av minst 5000 kalorier i form av choklad
Under de senaste 7-8 åren har jag fått agera datasupport åt vänner och bekanta som haft krånglande burkar. Ett tag blev det för mycket så att jag var tvungen att lägga upp en banner i mitt MSN-konto där det stod ”NO! I will not fix your computer!” (många engelskspråkiga vänner på). Idag är det lite lugnare, mest för att jag bytt MSN-adress, och bara gett den till 50 av mina närmaste vänner. Dock ramlar det in frågor titt som tätt och i ungefär hälften av fallen vägrar jag hjälpa till. Anledningen är att så otroligt många människor skyller på sina barn och husdjur när fel uppstått, fast jag vet att det är de själva som sjabblat till det.
Hur kan t ex en fyraårig son av misstag lyckas ta sig in i systeminställningarna och installera en windowsdrivrutin och avinstallera tillverkarens egen drivrutin till ett grafikkort? Det måste vara en förbaskat begåvad unge som utför sånt, i synnerhet som pappan klagat över grafiklagg i vissa spel i flera veckor innan. Hjälpsam fyraåring föröker fixa och sen går allt åt skogen…. my ass!
Eller tjej som skyllde på att katten suttit på tangentbordet (dator avstängd) och nästa gång hon startade datorn så hade hon fått virus. Jo, jag tackar jag!
Jag hjälper mina vänner men inte om de ljuger ihop nån löjlig historia om vad som hänt. Det är ungefär som killen med utombordaren i TV-serien Macken. Samma princip. Ska också ta fram vinkelslipen nästa gång en sådan person frågar om hjälp med boxen.
I Stockholm finns sedan 2008 en tjänst som heter Nattknappen:
Nattknappen syftar till att vara ett samtalsstöd – ”En ledsagare i luren” . Det är Polisens volontärer som svarar i telefonen som är bemannad fredag- och lördagskvällar mellan klockan 22.00-03.30.
Att stödtelefonen fått namnet ”Nattknappen” syftar till att telefonnumret 08-50446666 ska kunna läggas in som ett kortnummer/snabbvalsnummer på mobiltelefon så att det med ett enda knapptryck kan användas vid behov.
Volontärer svarar på samtalen
Den som ringer till Nattknappen får prata med en volontär som sitter på Maria närpolisstation i nära anslutning till polisen. Volontären tar reda på var personen är och vart de är på väg och sedan ”följer” volontären personen, via telefon, hem. Om något skulle hända under promenaden hem så larmar volontären polisen och en polispatrull kan skickas till platsen. Nattknappen bemannas av drygt 40 volontärer som har gått utbildning i Nattknappen.
Nattknappen riktar sig till människor i hela Stockholms län.
Dessvärre verkar det inte finnas några liknande tjänster i övriga landet, trots att behovet finns. Jag efterlyser samma trygghetstjänst även i resten av Sverige.
Skrivet av Sachiko, oktober 22, 2009, at 11:07 e m
Det var en hyfsat varm kväll även om luftfuktigheten låg runt 100%. Med mitt blåa hår tordes jag inte ge mig ut innan mörkrets inbrott men som tur är blir det ju mörkt tidigt.
Syrran hängde med och vi tillämpade den så kallade fikapromenaden, vilket innebär att vi gick med varsin take-awaykaffe i handen (och i mitt fall, kameran i den andra). Syrran fick guida runt mig eftersom jag inte hade en aning om hur jag skulle ta mig ned till ön i strömmen, som jag ville besöka. Gömda grindar, trappor och smala gångar och alltihop belagt med våta ruttnade och snorhala löv.
Mycket spännade!
Sanningen att säga gick jag ut och gick mest för att få slippa en massa pappersarbete som jag dragit ut på i månader. Jag tog mig redan i kragen idag och gjorde klart en stor del av det och skickade iväg en lunta på cirka femtio papperark.
Fortfarande är min ”Att göra”-lista milslång men jag får ta en sak i taget annars kommer jag inte fungera över huvudtaget. Känner mig dränerad på äkta energi, det är bara adrenalinet som håller mig igång.
Varför är det så många måsten?
Å andra sidan, hade jag upplevt dagens situation(er) när jag var yngre så hade jag inte kunnat hantera den alls utan hade fallit handlöst och inte kunnat ta mig upp. Som luttrad 35-åring med enormt mycket i bagaget har jag snickrat två stadiga mentala kryckor i ek som är väldigt svåra att knäcka helt. Man kanske lyckas sparka undan den ena men jag stödjer mig mot den andra medan jag rätar upp den första igen. Låter ju kanon, eller hur? Men min gång är haltade precis som man kan förvänta sig av att gå med tunga ekkäppar och man hamnar ständigt på efterkälken där andra power-walkar.
Det är bara att bita ihop och kämpa på och bestämma sig för att livet inte får vara en serie oändliga motgångar. Ödets advokater ser alltid till att det finns ett kryphål.
Facebook
Jag byter ämne lite raskt och uppmärksammar att det råder fullt krig på Facebook efter att administrationen plockat bort bilder som kvinnor lagt upp där de ammar sina bebisar. Det har startas en grupp som heter ”Brest feeding is not obscene!” och den har fått tuentals medlemmar på rekordtid….flera dussin av dessa medlemmar är kvinnor.
Bloggen
Som ni säkert märkt är bloggen otroligt seg emellanåt, jag ska försöka optimera och fixa med databasen så det går lite snabbare. Jag har plockat bort en del skräptabeller redan och tycker det verkar gå något bättre men det är fortfarande segt som tusan emellanåt. Jag ber om ursäkt för detta, felet beror på att det kommer in mer än 50.000 queries åt gången.
Om jag inte får ordning på det ska jag byta till mitt andra webbhotell och lägga upp bloggen där, och då får bloggen vara helt ensam om hela SQL-resursen.
För er som inte fattade ett dugg av det där så kan jag bara säga att det är ändå bara trist nördinfo som ni inte bli lyckligare av att känna till.
Allt material på Sachikoblog.com skyddas av såväl copyrighträtten och upphovsrättslagen. Du får inte kopiera bilder eller texter att använda på din egen blogg eller sajt utan skriftligt medgivande.
Verar som jag fått ordning på databasen nu och bloggen verkar funka snabbare.
Det var en hyfsat varm kväll även om luftfuktigheten låg runt 100%. Med mitt blåa hår tordes jag inte ge mig ut innan mörkrets inbrott men som tur är blir det ju mörkt tidigt.
Bloggen
Senaste kommentarerna