Annonser från BloggPartner
11 « december « 2009 « Sachiko's Fotoblogg – mellan himmel och helvete.

 

december 2009
m ti o to f l s
« Nov   Jan »
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031  

Arkiv

december 11, 2009, at 4:32 e m

Solokvist

Har lyckats med konststycket att klippa bort en bit av lilltån.  Varför händer sånt här alltid mig? ;-) Jag är alltid den med flest blåmärken, brännskador och rivår.  Jag är den enda jag känner som slagit mig själv med slägga på tummen.  Det var på den tiden jag jobbade som grovsmed och byggde kemfabriker.
Jag tål ganska mycket smärta och jobbar med brutna fingrar och brännskador om det behövs men när det gäller skärsår blir jag pipplig. Tål inte att se blod. Särskilt störande blir det när det är mitt eget blod.  ;-)

Har försökt få tag på tränaren på kickboxningen men utan framgång. Får heller inte svar hos någon annan jag föröskt ringa. Känns lite overkligt, som om hela världen har försvunnit medan jag var i duschen.  Ni som sett filmen ”Den tysta jorden” vet vad jag pratar om.
Tur det åker bilar på gatan utanför, annars hade jag blivit verkligt orolig.

december 11, 2009, at 3:04 e m

Asexualitet är en läggning

Fick ett sådant där korkat mail från en man (varför är det alltid män?!) som skulle omvända mig. Jag blir så himla trött!

90 % av dem jag pratar med förutsätter att asexualitet har en medicinsk eller psykologisk bakgrund.  Asexualitet är en läggning precis som heterosexualitet och HBT. Det har varit känt i många år men det finns fortfarade en del mossigt och inskränkt  folk som inte greppat det.
En del påstår att jag visst är sexuell, vilket gör mig frustrerad eftersom det betyder att man helt förkastar min förmåga att definiera mig själv. 
 Jag vet precis var jag står och vad jag känner även om det tog många år innan jag hittade hem och kunde sätta ord på det.
Att det sedan finns de som lever i celibat av religiösa eller medicinska skäl betyder inte att de är, per definition, asexuella.
Att vara asexuell kan innebära att man antingen har det kroppsliga behovet av sex men utan  behov av sex med andra. Detta kallas även för att vara autosexuell.
Sedan finns det den kategorin som helt enkelt är ointresserade av sex. Där finns jag, jag trivs med det och jag känner mig hemma. Har så gjort länge nu och det är inte en fas eller något som ”går över”.
Sånt kan vara svårt för många att förstå och vissa tycker till och med att det är provocerande (?!). 

För mig är sex ett nödvändigt ont för att skaffa barn. Sex är en företeelse som för mig är lika otänkbar som det är för en heterosexuell att ha sex med samma kön. Det finns helt enkelt inte med i min bok.
Vanliga reaktioner på någons asexualitet är att man börjar tycka synd om den personen och kläcka ur sig saker som ”men det är ju så mysigt att vara nära…”.  Fine, bra att du tycker så men jag tycker inte det.  För mig är sexualdriften avlägsen och märklig men jag respekterar att den finns och att de flesta människor har den.  Det är naturligt för de flesta. Tänk om folk kunde respektera vad som är naturligt för asexuella också.

Att vara asexuell betyder inte att man inte kan bli kär eller attraheras av andra.  Jag kan tycka att både män och kvinnor är vackra, men det stannar där. Något mer är jag inte intresserad av på det fysiska planet.
Däremot så kan jag bli förälskad i någons intellekt eller personlighet.

Nätverket Asexuell

Asexuell Aktivism

december 11, 2009, at 1:23 e m

User is offline

Huvudvärken är tillbaka. Underbart! Inte…
Har klarat av en del av de saker som skulle göras men långt ifrån alla.  Kanske måste avboka möten osv.  Typiskt för det betyder att det läggs på hög och blir dubbelt stressigt att hinna med.
Kollade min kalender och såg att varenda dag fram till annandag jul är uppbokad. Måste därför tacka nej till alla vänner som vill hinna med att ses innan jul. Finns helt enkelt inte plats i agendan.  Sorry!

Mobilen full av sms från 3 vänner. 
Jag har en inbyggd motvilja mot telefoner och sms och det är bara i extremfall jag svarar på meddelanden.  Grejen är att när man väl svarat så tror ofta mottagaren att man vill hålla någon slags konversation och sedan tar det aldrig slut.  ;-)
Jag tackar Telias Nummerupplysning för mitt motstånd till telefoner. Sommarjobbade där i sex år, i min ungdom, och sedan dess blir jag hyperstressad av ringandet. Jag har inte haft fast telefon på många år och  det var ett val jag gjorde för att slippa den stressen. Det decimerade de inkommande samtalen kan jag lova.  Otroligt skönt.
Min förhopping är dock att folk ska börja använda tjänster som t ex Skype mer.  Då kan man bara bli kontaktad när man är online och inloggad, annars får folk skicka mail eller andra meddelanden.  Lite som förr i tiden när man bara kunde få tag på folk om de var hemma.
Det extrema tillgängligheten är ett stressmoment för mig och jag tror att många känner likadant. Man förväntas ta del av mail, sms och röstmeddelanden direkt. Oftas förväntas svar direkt också.
Nä..jag vägrar. Jag svarar när jag känner för och om jag känner för det.  ;-)

Jag har inte känt för det på 5 år.

december 11, 2009, at 1:55 f m

Någon vuxen att prata med

Till alla barn och ungdomar som söker vuxna att prata med på nätet

Det är många många barn som söker efter någon vuxen att prata med på nätet. Ofta för att de inte vill eller törs prata med sina föräldrar. Det kan handla om precis vad som helst. Till exempel om det är jobbigt i skolan eller hemma eller något annat.
Det är oftast lätt att få tag på vuxna att prata med på nätet och ibland kan vuxna söka upp barn på internet för att prata. Ibland, men inte alltid, är det tyvärr så att vuxna som kontaktar barn på internet inte är ute efter att vara hjälpsamma och snälla även om de låtsas att de är det.  De kan vara snälla i flera dagar, veckor eller månader men egentligen är de ute efter saker som barn inte ska behöva känna till eller uppleva. Det kan till och med bli farligt.
 Därför vill jag berätta om sajter som är säkra för barn och där ni kan få kontakt med vuxna som jobbar där för att hjälpa till och prata med barn som går igenom något som känns jobbigt.
En av de sajterna är BRIS som har både telefon, mejl och chatt som du kan nå dem på. Allt är gratis att använda och om du ringer till BRIS så syns det inte på telefonräkningen.
BRIS chatt är öppen för alla barn och ungdomar upp till 18 år och du behöver inte berätta  vem du är. Du får prata om precis det du vill prata om. Du bestämmer.

Närmaste tiden är BRIS-chatten öppen 7, 8, 9 , 10 , 14, 15, 16, 17 december. Alltid kl 15-18.

Du kommer till BRIS-chatten om du trycker här. Du chattar alltid men en vuxen på BRIS, ingen annan kan se er chatt.

Om du pratar med en vuxen eller okänd person på nätet så kom ihåg att:

-          Aldrig lämna ut ditt riktiga namn, adress eller telefonnummer.

-          Berätta inte vilken skola du går på eller var du brukar vara på fritiden.

-          Låt aldrig någon okänd person se dig i webcam

-          Gå inte med på att träffa någon du inte känner

Det händer att vuxna som kontaktar barn eller ungdomar på nätet ber att du till exempel ska beskriva vad du har på dig. De kan också be dig att visa dig avklädd i webcam eller att du ska ta foton av dig själv och skicka.  Det är en tydlig varningssignal om att den personen är ute efter att utnyttja dig. Stäng genast ned chatten eller sajten eller koppla ifrån internet. Om du vet hur man blockerar en person så gör det.

Berätta för en vuxen vad som hänt. Om du inte kan prata med dina föräldrar eller kuratorn på skolan så kan du vända dig till BRIS eller skriva till Utsatt.info

Utsatt.info jobbar för att få bort människor som utnyttjar barn och kvinnor på internet. När du fyllt i och skickat formuläret kommer någon från Utsatt.info ta kontakt med dig på mejlen och försöka hjälpa dig.  Du behöver inte lämna ditt riktiga namn.

Utdrag artikel från Rädda Barnen:

Sexuella övergrepp sätter djupa spår

Det är alltid den vuxne som bär ansvar för ett sexuellt övergrepp. Han hävdar ofta att barnet själv ville och kanske till och tog initiativet. Rädda Barnen arbetar för att alla barn och unga som blivit utsatta ska få skydd och stöd – oavsett var i landet de bor.
Under 2005 polisanmäldes totalt 3406 sexuella övergrepp mot barn. Av dessa ledde endast en femtedel, alltså 728, till åtal. Men de allra flesta övergreppen anmäls aldrig och mörkertalet är antagligen stort.
 Övergreppen sker oftast i hemmet, i skolan eller hos en nära släkting eller vän. Det förekommer i alla sociala grupper men är vanligare i familjer som redan har det svårt ekonomiskt eller socialt.
 Förövaren är nästan alltid en man som känner barnet och befinner sig i hans eller hennes närmiljö. Ofta är det en släkting, ibland en förälder. Eftersom de flesta barn inte berättar om övergreppen görs få polisanmälningar. Och av anmälningarna leder ett fåtal till åtal.

Sexuella övergrepp kan även vara icke-fysiska. Detta blir allt vanligare på Internet.

Läs hela artikeln här

 


Kontakt med barn i sexuellt syfte olagligt

Från 1 juli gäller en ny lag som ska förhindra så kallad grooming: att vuxna tar kontakt med barn, vanligtvis på internet, i syfte att stämma träff och begå sexuella övergrepp mot barnet.

Den nya lagen gör det olagligt att ta kontakt med barn under 15 år på internet för att begå sexuella övergrepp. Den som stämmer träff och på något sätt förbereder ett möte med en minderårig kan dömas till böter eller fängelse i upp till ett år.

Att förbereda ett möte kan till exempel vara att boka en biljett eller ett hotellrum, eller fylla på ett kontantkort åt någon.

- Det är det bra att samhället har tagit steget och visar att det här är något som inte är okej, säger Björn Sellström på Rikskriminalpolisens it-brottssektion.

- Att kriminalisera företeelsen utan att kräva ett fysiskt möte eller att brottet på annat sätt når sin fullbordan är att gå ett steg längre än vad man gjort i England och Norge, säger han.

Grooming blir vanligare

Grooming som företeelse har blivit allt vanligare. En studie som Brottsförebyggande rådet gjorde 2007 visade att nästan hälften av alla femtonåriga flickor i undersökningen hade utsatts för någon slags sexuell kontakt av en vuxen på internet.

Källa: Polisen
Hela artikeln finns här

december 11, 2009, at 12:59 f m

Återbesöket

Sitter och gapskrattar åt Mackans twittrande från Nobelfesten. Han hade visst knäppt frackskjortan fel och kungen var uttråkad. I kön till Gyllene Salen hade någon kläckt ur sig att det ”är precis som i Ullared”. Hahahaha!

Fullspäckad dag imorgon. Luciafiranden, möten, papper som måste skrivas och skickas och saker som måste inhandlas. 

Hade ett bra samtal med advokat idag.  Gillar hans stil och hans engagemang.
Polisen är informerad om mitt projekt och det verkar positivt än så länge.  Jag kanske skulle skaffa ett tillstånd från Post- och Telestyrelsen men jag har inte bestämt mig för om verksamheten ska ta den riktningen eller inte.  Kanske längre fram.
Skrivelsen till JO är halvvägs klart. Ska skaffa fram lite mer uppgifter i helgen.
Känns nästan som om jag tagit ett kliv in i juristvärlden igen. Vill inte stanna i den sfären, bara uträtta det som ska göras och sen återgå till min vanliga värld.
Minnen väcks till liv när jag sitter och bläddrar i min juridikböcker och läser NJA. Kommer att tänka på två rättsfall i början på 2000-talet.  Bägge rörde barnmisshandel och barnen dog under de mest vidriga omständigheter och med oerhörda plågor.  Det var första gången jag kräktes av att läsa en obduktionsrapport och rättsläkarnas utlåtande.  Bokstavligt talat.  Det var nära att det hamnade på papprena men jag hann in i badrummet.
Många sådana fall har dykt upp sedan dess och man blir härdad.
Men man accepterar aldrig.

Det är förmodligen också en anledning till att jag lämnade juridiken.
Jag gör bara ett snabbt återbesök då och då, när det behövs.

Gonatt!