Är upprörd.  Mamman till en av dotterns kompisar ringde igår kväll och ville att min dotter skull följa med till en bondgård idag och sova över.  Jag och Micke sa att det var okej. Vad vi inte visste då var att mamman var full som en alika.
Nu imorse meddelade mamman att hon skulle komma och hämta min dotter istället för att de skulle ses som överenskommet.  40 minuter innan utsatt tid. ”Var klar om tio minuter” var en del av meddelandet.  Jag tyckte det var märkligt att mamman ändrade sig om tid och plats och dessutom var min dotter långt ifrån färdig med morgonbestyr och packning.  Dottern skyndade sig så mycket hon kunde och blev klar på en kvart. Då får vi ett nytt meddelande om att mamman istället vill att min dotter ska komma till Grand Hotell istället och ”rappa på”.  Vid det här laget började jag tycka att människan bar sig mer än lovligt märkligt åt.  I samma sekund kommer ett sms från mammans dotter som ber om ursäkt för sin mammas beteende igår då hon var ”aspackad”.
Aspackad! Och så ska hon sitta bakis och köra våra barn ut till Vånga? Aldrig i livet. Jag ringde Micke och berättade vad som hänt och vi bestämde att vår dotter skulle skippa den resan.

So far so good, tänkte vi och dottern åkte med sin andra kompis (som sovit över här) till Svärtinge för att umgås. En halvtimme senare får jag veta att fylle-mamman suttit och skickat förolämpningar till min dotter och kallat henne för dålig kompis och beskyllt henne för det ena och det andra.  Dottern slutade svara på sms:en efter att hon talat om att det var vi föräldrar som bestämt. Det hindrade inte mamman från att fortsätta skicka beskyllningar och förolämpningar till dottern. Mycket moget av en vuxen människa och förälder att sätta sig i bilen halvpackad med sina barn och dessutom börja attackera en 12-åring för vad hennes föräldrar bestämt.  Hon måste känna sig väldigt stor och modig som ger sig på ett barn.
Jag skickade ett meddelande till mamman om att sluta sms:a vår dotter och om hon har något att säga så ska hon kontakta mig eller Micke.

Det som är skrämmande är att både jag och Micke trodde den här mamman var okej och vettig. De två sista gångerna vi haft med henne att göra har hon betett sig som ett praktarsel. Vi hade överseende med det första gången men idag…nu kan vi inte låta det fortgå. Vi satte ner foten och sa ifrån.
Hon har inte svarat på mitt meddelande men jag har en känsla av att hon kommer höra av sig. Troligen inte till mig utan till Micke. Micke sa att hon förmodligen inte törs ringa mig. Han kanske har rätt, om jag vore den mamman skulle jag också passa mig för att kontakta mig.

Annandagen och jag tänker att nu får det vara nog med all festmat och godis. Känns som om jag gått upp tio kilo i bara dubbelhakor. Suck!

Har en idé….eller snarare två idéer som jag ska se om jag kan genomföra under nästa år.  Det är dags att vända trenden vad gäller min berg- och dalbaneekonomi och satsa hårt på genomföra de mål jag satt upp.  Jag har tre personer som vill ha min hjälp med deras onlineverksamhet och det kan ge en skjuts framåt mot målen. Jag får plocka fram och damma av programmeringskunskaperna och mina vassaste markasföringtrick, efter nyår.

Dagen kommer gå i barnens tecken med övernattning och allt vad det innebär.  Kalabaliken brakar loss efter klockan ett så jag laddar batterierna och stålsätter mig.

Dags att gå och hänga tillbaka julgranspyntet som katten rivit ner. Ack ja!