Jag vandrade ned på stan för att gå till Apoteket och slogs återigen av hur avfolkat centrum är.  Innan  shoppingcentren i utkanterna så var det alltid trängsel men nu känns det som stadskärnan är i det närmaste övergiven. Alla åker till Ingelsta eller Hageby och det är väl inte så konstigt egentligen eftersom det är gratis parkering och man kan ta med kundvagnen in i alla affärer och slipper kånka allt flera kvarter.  Men hur ska butikerna i city överleva, det kan man fråga sig?  Lider med butiksägarna.
I alla fulla fall så hamnade jag mitt i ett råkurr nere i strömparken. En synnerligen kaxig herre muckade gräl med alla andra hanar i närheten och det bjöds på storstryk så fjädrarna yrde. Karlar!

Jag har en plan….!
Har nu laddat för att få sömn inatt och jag tror jag förutsett de flesta eventualiteter.  Skrikande katt kan ta och glömma att hon ska hålla mig vaken igen. Somna lär jag göra på de medikamenter jag hämtade ut. Så det så!

Kan någon människa begripa hur jag varje natt lyckas få bäddmadrassen att rymma halvvägs ur sängen? Det slår aldrig fel. Varje morgon lägger jag tillbaka den på sin plats och varje natt vaknar jag av att jag tror att det är fast underlag under madrassen och håller på att landa på golvet.
Funderar på att silvertejpa. Det är universallösningen för oss som lagar saker genom att slå på dem och slutligen måste lappa ihop bitarna med vad som finns tillgängligt. Min fjärrkontroll och duschmunstycket är utmärkta exempel på detta.
Duschhandtaget började spricka (överansträngt, mest sannolikt) och varje gång jag drog igång duschen sprutade det över draperiet och rätt in i badrumsskåpet. Min tandborstmugg var ständigt fylld med vatten och pimpstenstvålen ständigt löddrig.
Tidigare ikväll tog jag ytterligare en dusch och fann mig i en av de där situationerna då det borde spelas episk musik. Eller närmare bestämt, skräckfilmsmusik. Katten hoppade upp på tvättmaskinen och stack in huvudet och drog morrhåren över min rygg. Mitt tjut av fasa måste ha hörts ända hem till Jonna och Mackan.
Ingen normalfuntad katt sticker frivilligt in huvudet in duschen men uppenbarligen finns det vissa brister i min katts uppfostran.
Så nu ligger jag här, fortfarande med hög puls efter duschen, och blänger på madrassen för att se om den rör sig. Jag har hört talas om madrasser som fått utgöra gömställe för penningar men jag har aldrig hört talas om madrasser med flygande-matta-syndrom. Någon gång ska vara den första. Undrar bara det också blir den sista någon gång så jag slipper lägga ut kuddar på golvet?
Det sista jag vill är att vakna på golvet med bruten höftled.