Oh happy day II

En räkning jag fasat för i månader dök ner i brevinkastet med en skräll. Det hördes på dunsen att det var dåliga nyheter. Så fort jag såg advokatens logga på kuvertet knöt sig magen och jag kände ångesten komma. Efter händelserna år 2007 får jag instinktivt panik när ekonomin hotar att rasa samman. Jag ser framför mig hemlöshet, svält, depression och totalt mörker. Jag har ju varit där förut.
Jag lade kuvertet i byrålådan, livrädd för att öppna det. Kändes som en tickande bomb. Jag hade inte en aning om summan. Kunde varit 20.000 men lika gärna 200.000 kr.
Å andra sidan har jag ju sedan nyår bestämt mig för att stångas med problemen innan det växer sig över mitt huvud. Det kom jag ihåg några minuter senare när jag stod och sminkade mig och brottades med att andas lugnt och försöka få ner pulsen. Jag samlade mod och bad till högra makter att det inte skulle vara så farligt som jag trodde.
Jag lade resolut ner sminkborstar och burkar och gick och öppnade kuvertet med skälvade händer.
Jag fick syn på olika summor som adderades, i specifikationen över hur mycket tid advokaten lagt ner på att stämma snickarskrället som fuskjobbade på mitt förra hus. Hjärtat sjönk till under havsnivå.
Sedan fick jag syn på sista meningen där advokaten skrev att jag inte behövde betala något alls.
Jag har redan pytsat in ganska stora summor till advokatbyrån och de hade tydligen bestämt att de var nöjda med det. I synnerhet som utfallet i målet inte blev helt bra; 6 års tvistande och jag gick back en kvarts miljon. Alla mina besparingar och mer därtill, med andra ord. Det här är den främsta anledningen till att jag är helt pank idag och lever ur hand i mun.
Gissa om jag blev glad när jag läste den sista raden? Stenen föll, lugnet infann sig. Idag är en lyckodag av stora mått.
Idag vill jag krama hela världen.
Jo, medlemskapet till biografsajten försvann på fem minuter igår och det blev Ed som knep den. Till alla er som ville ha den kan jag bara beklaga. Jag kommer eventuellt få fler medlemskap att ge bort om några månader, dock. Då ska jag ha er i åtanke