Hundförare, i ren desperation?

Den här veckan är full av spännande och roliga saker. Dagliga möten med arbetsförmedlingen. Hurr…nej! BLÄH! Inga glädjekrumbukter här inte.

Det vore en sak om jag skulle träffa dem för att vi ska göra något vettigt, typ skaffa mig ett jobb, hitta på en logisk aktivitet eller liknande, men nu handlar det bara om att reda ut var det brast i AFs hantering och varför jag plötsligt står på bar backe utan ersättning från a-kassan? Idag har jag varit arbetslös i exakt en månad.  Måtte det inte bli en månad till.
Börjar bli så desperat att jag snart går på Maud Olofssons förslag och tar ut pensionärernas hundar på promenad, för fem spänn i timmen. Fast jag känner inga pensionerärer med hund.  Gunborg har en undulat..kan det vara nåt?

Pratade med syrran på MSN igår och samtidigt snackade jag med en av killarna från teknikforumet. Råkade skicka iväg fel meddelande så det hamnade hon syrran istället. Hon blev minst sagt förvånad när hon plötsligt fick ett:
”Det heter för i helvete rutschkana. RUTSCHKANA. Inte rutschelkana…..”.
Hon behöll stilen och lugnet och svarade att hon skulle ha det i åtanke.