Nu har vi valborgat för fullt. Jag lovar att det var dubbelt så mycket folk som det brukar vara i parken på valborg. Birro höll ett spännande tal och fick med varenda svordom i fula-ordboken (jag såg några kvinnor göra korstecknet efter det femtiode ”skit” och ”fan”) men det var ändå bra, substantiellt och med komiska inslag. En uppfriskande kontrast till landshövdningens malande som vi tvingats genomlida i alla år innan han tog sitt förnuft till fånga och slutade hålla vårtal.
Elden tändes och naturligtvis bröt sig snorungar igenom avspärrningarna och fulla tonåringar raglade oroväckande nära elden. Sånt ska man passa sig för när ens andedräkt kan klassas som lättandtändlig.
Vi strövade mellan marknadstånden i oset av flottiga korvar och fräsande flottyrmunkar. En pappa med dubbelbarnvagn körde på min dotter två gånger och sedan rammade han mig med vagnen. Jag vände mig om och sa ”Men ge dig nu!”.
Han blev arg som fan och körde ikapp mig och dottern och fräste ”Ja för jag kör ju verkligen på folk med flit, eller?”.
”Om man kör på folk 3 gånger på 15 sekunder så gör man det antingen med flit eller för att man är lite klent utrustad i skallen. Redan efter andra gången tycker man att poletten borde trillat ned och man borde inse att man gör nåt fel, eller?”
Snubben fräste och skulle käfta tillbaka men just då rände han rätt in i sockervaddsståndet med barnvagnen.
Pulver!
Fyrverkeriet var storslaget och mer påkostat än på nyårsafton. Jag filmade alltihop och kommer väl lägga upp videon vartefter. Det finns ju en liten skara fyrverkerihängivna som gillar att se det på film även om det knappast kan jämföras med the real deal. Väldigt trevligt var det och jag är glad att någon kostar på sådana här nöjen i Norrköping.
Efter evenemanget var det i stort sett omöjligt att ta sig fram med moppen på gatorna. Folk verkade tro att alla gator var avstängda för trafik och de gick mitt i vägen. Jag fick tillfälle att testa moppetutans fulla kapacitet.
Vi parkerde utanför ICA strömmen och gick in och handlade. Jag hade lite busigt parkerat på Skvallertorget mitt under guldkalven. Jag lever verkligen i gränslandet!
”Ska du verkligen parkera här bland allt folk?” sa dottern. ”Utan att använda kedjan?”
”Ja, vi ska ju bara in affären och handla juice och mjölk.” sa jag obekymrat.
”Visst, det är det första alla som får sin moppe stulen säger.” sa hon.
”Men vi ska ju bara vara borta i fem minuter” sa jag och lät nu inte fullt lika obekymrad.
”Det där är nummer två på listan över vad folk säger…”
”Extraknäcker du som försäkringsutredare, eller?” mumlade jag.
Dotter flinade men svarade inte. Jag fattade misstankar.
”Har du snott mopeder eller?”
”Pah! Om jag skulle sno nåt skulle det vara en chopper…” sa hon med ena ögonbrynet höjt. Det var svårt att avgöra om hon var spydig, skämtade eller provocerade.
Samtalet var därmed avslutat och jag har skrivit upp följande saker på min Att-göra-lista:
1) Gömma alla bultsaxar
2) Spärra alla hemsidor som innehåller ordet ”tjuvkoppla” i föräldrakontrollen.
Jag tror att jag just insett att mitt barn är på väg att bli tonåring.
Regn! ? Jag kan inte minnas att jag gett min tillåtlese till nederbörd på själv valborgeriet. Skärpning (vem som nu är den skyldige).
Har haft en mycket produktiv dag och jag skulle hunnit med ännu mer om det inte vore för att jag måste invänta svar från vissa personer.
Åh, vad jag ogillar att vänta på andra! Jag är ju den typen som tycker att allt skulle varit gjort för en kvart sen och tålamod är inte något jag besitter i någon form. Detta är väldigt karaktärsdanande och härdande även om jag sitter och studsar på stolen av rastlöshet.
Här kan ni se vad vi gjort för att roa oss i regnet.
Idag ska vi hälsa våren välkommen! Fast här är vi ju sjuka bägge två så jag vet inte om vi klarar att åka och kolla på majbrasan över huvud taget.
Men ändå…härligt att veta att allt är på rätt väg årstidsmässigt. Ja, jag vågar påstå att sommar är rätt och vinter fel. So sue me! Hehe!
Igår fick kameran spader och när jag tryckte igång den blixtrade det till, jag fick en stöt och sen lade den av. Skruvade isär skiten och lade lite kontakter rätt och sen fungerade den igen. Dock med något svartbrända kretskort. Har en känsla av att ett kamerainköp kommer bli nödvändigt snart.
Hoppas den håller några veckor till i alla fall.
En underbar ljummen kväll som gjord för att bara gå runt och kolla in livet på gatorna. Företrädesvis med en tennisboll i munnen, menar en sakkunnig fröken i huset. Jag vet inte hur det kom sig men vi gick mycket längre än vad vi tänkt från början. Mycket. Längre.
Jag var helt slut och vimmelkantig när klev innan för dörren, klev ur skorna och klev …rakt på ett slemmigt tuggben. Det blev månadens andra vurpa och jädrar i min lilla låda vad ont det gjorde i baken när jag landade. Jag säger bara att det är en förbaskad tur att att bjälklaget är i betong och en meter tjockt. Annars hade jag suttit på grannens köksgolv nu.
Okej visst,vurpan jag slog inne på biblioteket (knäet fortfarade helt kajko by the way) slår nog alla rekord för då droga jag ju dessutom MC-hjälmen i stengolvet och braket var öronbedövande. I synnerhet i en lokal som normalt sett är knäpptyst. Usch, skammens rodnad stiger på kinderna när jag tänker på det. Har väl aldrig blivit så uttittad någonsin.
Om man inte räknar den omtalade incidenten med nysningen och den decimeterlånga snorsträngen som satt på min kind utan att jag visste om det. I lång kö i mataffären. På midsommarafton. 10 år sedan och minnet är lika plågsamt peniblet än idag.
Vill bara krypa ur skinnet när jag tänker på det. Eller börja lalla högt för att distrahera och bryta tankemönstret innan jag kommer in på ännu mer pinsamma saker.
Haft tre bra möten idag och jag tror att åtminstone två av dem kan leda till jobb, inte i form av anställning men i form av uppdrag. Känner mig mycket mer hoppfull och glad nu. Jag hoppas bara inte att jag var för teknisk när jag pratade och presenterade webblösningarna.
Ska ge mig ner på stan för att se om vi kan hitta en ny boll eftersom favoriten for i strömmen när Panda rök ihop med en annan rottis. I rena upphetsningen släppte hon bollen, vilket hon annars aldrig skulle göra. Emellanåt började jag undra om inte bollen blivit permanent installered mellan hennes käkar? Hon till och med skällde på andra hundar med bollen i munnen.
Nu är hon mycket olycklig och letar efter den inför varje promenad och det skär i hjärtat när hon ger upp och ser ledsen ut. Igår fick hon bära tidningen istället och det var nästan lika kul. Lilla hjärtat, hon är så stolt när hon bär saker.
Men som sagt..nu blir det bollshopping och jag ska se om jag får med dottern ner på stan, fast hon ser allt annat än kry ut. Hade gärna tagit med Panda också men affärsinnehavarna har en något frostig inställing mot rottweilers i butikerna. Fattar inget.
Igår var det ju rättegång mot 21-åriga pedofilen/groomern. Han blev dömd för sexuellt ofredande till skyddstillsyn (minst ett år), skadestånd och ska genomgå terapi. Det var andra gången han blivit fälld för samma sak och han erkände alltihop rakt av. Förra gången han blev dömd, den 8/10 2009, gällde det ett barn han ofredat i flera månader. Även det genererade skadestånd men inte mycket mer.
Just det ja..han blev dömd för narkotikabratt också igår.
Är helt slut, nedbruten och trött efter alltihop.
/*ledsen*
PS. Dottern har spytt hela natten och är helt likblek. DS.
Micke har ringt som en galning efter mig och när han väl kom fram så hade han glömt vad han skulle säga. Haha! Det måste vara tionde gången det händer nu.
Har suttit och redigerat massor av foton till en fototävling där man kan vinna en Canon systemkamera. Ni vet ju att jag har suktat efter en sådan i evigheter nu. Tänk om…. hoppas hoppas hoppas! Det bästa vore förstås om ingen annan deltog i tävlingen. Hur ska jag ordna det?
En människa som var vrång, sur och tvär mot mig för en tid sedan var hur trevlig som helst idag. Kände knappt igenom honom. Hade lust att fråga om frugan äntligen släppt till, men det vore att utmana ödet. Jag ska inte överanalysera utan istället vara glad att det skett en positiv vändning.
Blev spådd på nätet och fick veta att det skulle ske ett litet mirakel idag. Sprang optimistiskt ut i köket och kollade men fan heller… disken var fortfarande odiskad. Skitspådom!
Stefan har lagt upp följande kommentar på sin fejboksida: ”VARNING: Om någon kommer till din dörr säger att de kontrollerar om fästingar på grund av varmare väder, och ber dig att ta av kläderna och dansa runt med armarna upp, gör inte det! Detta är en bluff! De vill bara se dig naken. Jag önskar att jag hade fått veta det här igår… Jag känner mig så dum…”
Långt möte avklarat och därefter en mycket intensiv promenad med vovve. Lekhumöret tog överhanden hos oss bägge och vi busade genom att hålla i en gren (Panda med tänderna så klart) och dra åt varsit håll. Mycket morrande och bökande och en förbipasserande alkis och tillika dumskalle började gapa om att det var farligt. Han fattade inte att vi lekte och när jag upplyste honom det blev han ännu grinigare och muttrade högt en massa skällsord när han ranglade iväg.
Bollen! Den älskade och ömt vårdade bollen. Numera halvvägs till Finland på guppande vågor. Eländes! Måste köpa ny.
Förkylningen har nått sin kulmen. Tror jag. Om det blir värre så hoppar jag i strömmen. Nåja, metaforiskt talat.
Feber runt 39 grader och alla ljud låter som de är ”burkade”. När jag tog morgonkissen med Panda så trode jag att jag skulle svimma. Världen snurrade och perpektivseendet verkat ha lagt av helt, vilket jag upptäckte när jag knallade rakt in i ett broräcke och gav mig själv en uppfriskande magpumpning som dessutom nollställde stegräknaren.
Hur tusan ska jag klara av dagens göromål och möten? Det är ingenting som går att avboka eller senarelägga.
Ska rota fram alla smärtstillande och febernedsättande jag har och göra en dekokt….
Allt material på Sachikoblog.com skyddas av såväl copyrighträtten och upphovsrättslagen. Du får inte kopiera bilder eller texter att använda på din egen blogg eller sajt utan skriftligt medgivande.
Senaste kommentarerna