Verkar som om hälften av alla bloggar jag följer har gått från att vara ”frigjord kvinna” till ”supermorsa”. Lite trist för jag gillar att läsa hur andra kvinnor har det (och då menar jag inte glamour-tjafset utan riktiga människor som inte lever i en bubbla). Det blir ett stort antiklimax för mig när de fräcka, roliga, sjuka och ibland bisarra bloggarna plötsligt förvandlas till ett gigantiskt rosa fluff med en lätt odör av bröstmjölk och blöja. Till och med Zytomi-vad-hon-nu-heter har förvandlat sin blogg efter att ha levererat sitt bidrag till genpoolen.
Inte för att jag läste den bloggen (jo två gånger, en gång för att jag bara hamnade där och den andra gången för att jag var tvungen att kolla om jag inte läst fel första gången). Det var väl den sista bloggen jag trodde skulle bli mamma-blogg, men men…

Jag hade en diger lista på favvo-bloggar för 2 år sen men den har minskat till en knapp tredjedel.

Ja jag inser att jag mörkar mitt behov av skvaller och hemma-hos-reportage genom att läsa bloggar och samtidigt tracka syrran för att hon köper skvallerblaskor. Dubbelmoral är bättre än ingen moral alls.

Ni får gärna tipsa om bra och substantiella bloggar.

Har suttit och redigerat hypnovideos åt Ed och kan meddela att jag nu har botat eventuell sömngång, mardrömmar och rädsla för att kräkas.  Man får liksom hypoterapin på köpet för jag kan ju inte stänga av öronen*.
Jag gillade särskilt den gången  jag redigerade en video som var mental träning för män att blir mer attraktiva för kvinnor (How to attract love – heter hypnosessionen). Jag var lite orolig att jag skulle börja lägga mig till med de manliga charmörernas olater och gå ut och börja ofreda kvinnor på stan. 

Jag kan inte skriva nåt längre inlägg för jag måste gå och blanda till en cocktail på värktabletter innan jag får ett vansinnesutbrott och tar brödsågen och kapar av benet ovanför knäet.  Läkarna får säga vad de vill men jag tycker knäet har blivit sämre av att vila.
Den sista läkaren förslog crosstrainer för att inte skada menisken ytterligare men jag har varken gymkort eller crosstrainer hemma.  Å andra sidan är det ju nästan samma rörelse, för benet, som när man åker sparkcykel… *sneglar på dotterns kickboard och undrar hur den funkar på kullersten på Drottninggatan*

*Jo jag kan stänga av öronen men bara när dotter eller syster ber mig göra något som jag inte vill göra.

Jag vaknar varje morgon med svåra magkramper som föranleder ett tiotal toabesök. Det är helt klart ett problem när vi bara har ett badrum och dottern behöver det för att göra sig redo för skolan.
Ni minns säkert filmen Snowroller (Sällskapresan 2) och familjen som skulle spara in på pengar i fotoautomaten. De fick ränna som dårar alltmedan pappan vrålade ”In, ut, in, ut!”.
Precis så låter det hemma hos oss just nu. Fast min röst är något mer panikslagen.

Det är en sån underbart strålande dag att det kryper i kroppen av iver att åka ut och filma och fotografera. Lite så där i största allmänhet.
Jag vaknade tidigare än på länge så min briljanta plan med sovmorgon var bara att glömma. Fördelen är att jag får mer dagsljus till min ”fotosafari”. Nackdelen är att jag kommer däcka vid 15-16-tiden (om min kroniska trötthet inte gör en radikal omvändning).

Katten ligger i en fläck med sol och rullar sig på vardagsrumsmattan. Det ser så skönt ut och hon gör sig till och åmar sig som om hon säger ”Kolla vad bra jag har det! Det har inte du na-na-na-na-naaa-na!”.

Mors dag och födelsedag i ett!  Morsans alltså. Nästan i alla fall…hon fyller imorgon.
Tänker ge min mor samma present som hon gett mig på mina födelsedagar de sista 10 åren: nada!

Hon brukar ringa och säga att hon ska sätta in en slant på min födelsedag men pengarna kommer aldrig och hon hör inte av sig heller.  Jag har slutat bry mig (presenter är sekundära, jag uppskattar sällskapet mer..utom morsans) och jag låter inte överdrivet entusiastisk när hon ringer och lovar ”presentpengar”. Sist sa jag till henne att jag vänta med att tacka henne innan presenten är på mitt konto.  De kanske kommer, det har ju bara gått 4 månader…..