|
|
december 31, 2011, at 10:30 e m Skrivet av Sachiko, december 31, 2011, at 10:30 e m Fast jag är egentligen inte här. Tekniken är ju så underbar att man kan ställa in när inläggen ska publiceras.
Kanske skrev jag rentav det här för en vecka sedan? Kanske skrev jag det…. imorgon?
När det här publiceras sitter jag förmodligen på min stol på Trattoria Meze och skakar av dumping för att jag fortfarande inte fattat att jag inte pallar en trerättersmiddag utan minst 2 timmars mellanrum mellan rätterna.
Eller också är jag mitt i en intensiv förhandling med kyparen om notan och propsar på att min hummer inte alls var någon hummer, eftersom den var minst 3 centimeter kortare än vad EU klassar som hummer (note to self: medtag tumstock). Rent krasst är den inte mer än en förvuxen räka med kromosomfel och man borde justera notan i enlighet med gällande räkpriser.
Eller också traskar jag just nu genom ett svinkallt (-6 grader sisådär) Norrköping på väg hem till syrran, för att fira tolvslaget med lite bubbel och gråta en skvätt till julspecialen av Downton Abbey. Förmodligen svär jag över att jag inte tog med mig termobyxor och Graningekängorna.
Det är vad jag kanske gör just nu.
Och året är snart slut.
Och det var ett ganska bra år, med mina mått mätt. Inte mer än fyra-fem personliga trauman, och bara sisådär 40 terapisessioner blev det. När man ser det på det sättet så har det varit ett rent förbannat bra år. Jag känner faktiskt inte att jag har behov av att ligga på golvet igen och gnöla ”2011, låt oss aldrig med göra om det”.
Så som jag gjorde 2007.
Fast då sa jag naturligtvis ”2007, låt oss aldrig göra om det”.
Ja, bara så att tidswarps-nördarna inte får spelet och börjar ställa en massa krångliga frågor, alltså. Det räcker med de diskussioner vi sannolikt kommer ha kring om jag skrev det här inlägget imorgon eller inte.
Hmm, om inte Maya-folket hade rätt och världen går under 2012 för då kommer det här kanske aldrig publiceras och det du läser nu är en paradox.
Det hade faktiskt underlättat en del.
Hellre jordens undergång än en evighetslång diskussion med teknikforumets experter tid-rums-förskjutningar.
Just saying.
Har känslan av att jag tagit upp detta komplexa ämne förr. Deja vu kallas det va? Eller kanske rentav, som den gode Pratchett säger; Reja Vu – känslan av att vi kommer hamna här igen. Det ligger lite i ämnets natur.
Moving on….
LISTAN…
Så om man ska summera lite vad som hänt under året…jag vete tusan varför man gör sånt, men jag vill inte stå utanför mängden. Här kommer därför listan på årets ankarpunkter, utan inbördes ordning *trumvirvel*:
1. Operationen – har tappat ca 45 kg sedan förra våren. En smärre sensation att dra på sig storlek Large istället för storlek 24-mannatält. Den största vinsten med operationen är dock att jag nu kan uppfylla min dröm om att äta måltider bestående av 2/3 bacon utan jag själv förvandlas till detsamma.
2. Jag fick den stora förmånen att hyra den underbara stugan på Sikudden och sade sedan upp min svindyra lägenhet i stan och flyttade ut permanent hit. Bästa valet på många år. 6 månaders översvämning tyckte jag, inledningsvis, var ett litet minus – men vad tusan gör det när man har en bra hyresvärd, dräglig hyra och dessutom fått tre nya krondiken/bäckar så att jag kommer kunna paddla forsränning till soptunnan? Helt klart värt ett halvårs gyttjebrottning. Det nya boendet är ett av årets högvattenmärken (hahahaha… jag är så hysteriskt rolig och vitsig att jag blir nästan impad själv).
3. Resor – det blev några stycken: Spanien, Italien, Österrike och Cypern. Tre snabbisar och en långis. Den sista resan (ni hör ju hur ödesmättat det där lät… kanske ska jag fundera ett varv till på Maya-folkets profetia och börja gräva en bunker) blev för lång och jag lärde mig ett och annat om mig själv. Att jag är en tunnis med stor hemlängtan t ex. Min bild av mig själv som macho-bruden som kan globe-trotta i flera år raserades brutalt. Jag har till och med gömt undan passet så jag inte ska hitta det igen. Ibland finns det fördelar med att ha Alzheimer light.
4. Fotograferande – mitt fotande har utvecklats lite och intresset har bara växt. Under året har jag tagit ca 50.000 bilder, varav ett par tusen av dem hamnat på bloggen. Jag har också (därav) blivit en ivrig konsument av externa hårddiskar, och är förmodligen ett tungt vägande skäl till att man införde privatkopieringsavgiften på USB-minnen, hårddiskar, DVD-skivor och andra lagringsmedia. Hela tiden skyllde man på The Pirate Bay och illegal nedladdning, men det var alltså jag som behövde plats för mina foton…
5. Plugget – jag blev antagen till Sveriges roligaste utbildning. Att jag inte kommer ha större chans till jobb än innan utbildningen är en bagatell i sammanhanget. I det här fallet är det resan och inte målet som gör att det är värt tiden och engagemanget. Den som har flest högskolepoäng och minst bankkonto när den dör, vinner.
6. Den där himmelska caffe latten jag drack på det icke-namngivna caféet i Venedig förtjänar en egen punkt. Det var ”Livet före och efter Latten”.
7. Jonnas och Marcus bröllop. Ett minne för livet (vackert, romantiskt och …alldeles underbart) och det omfattade även den godaste risotto jag ätit någonsin.
Vilket är ganska motsägelsefullt eftersom den innehöll 0% bacon och dessutom var helt vegetarisk. Inget kött alls. Jag är nog fortfarande halvt i chocktillstånd över det. Jag kommer över det till deras guldbröllop.
Kanske.
8. Sopsorteringen – jag rensade bort de sista energitjuvarna och fick balans mellan givande och tagande i mitt sociala liv. Jag är fortfarande högst asocial och försvinner ur sällskapslivet, ibland månader i sträck, men jag har varit mer social i år än vad jag varit sedan 2002. Kvar i vänkretsen är bara fina, vänliga, osjälviska människor och även om det är mest på Facebook vi håller kontakt (mitt fel, jag vet) så är jag glad och privilegierad att ha dem i mitt liv.
9. Den förrymda getabocken som stod i trädgården en morgon. Det blev årets handgemäng (horngemäng) och jag fick erkänna mig besegrad samt fly in i stugan och se genom köksfönstret när fanskapet käkade upp min sallad och klampade runt bland jordgubbarna. Det kommer jag sent glömma.
10. Vargarna. Härom råder delade meningar om huruvida det verkligen är vargar som stryker omkring i skogarna här, eller inte? Jag vet bara att det ylas titt som tätt och att jag övervägt att gräva en vargfälla på tomten. Den enda anledningen till att jag inte gjort det är att jag inte vill komma ut på morgonen och hitta en Kommandora i gropen.
Lärdomar under året
- Knip inte åt runt örat med plattången (det är den främsta och viktigaste lärdomen av dem alla).
- Mager matlagningsgrädde är djävulens påfund. En förlorad vattnig sås går inte att rädda ens med ett hekto smör. Använd vispgrädde från början och saken är biff.
- Blanda inte vin, starkcider, Pisang Ambon och päronkonjak i ett och samma glas. Speciellt inte vid tre på morgonen när man redan fått i sig mer än lagom mycket och Nettans son ska komma och skjutsa en hem. Jag kommer förmodligen få betala hans terapi. Det positiva är att han inte längre tror att jag är så gammal att jag, en lördagskväll, lägger mig vid nio efter en stilla kväll med té och syltkakor. Det har han lärt sig den hårda vägen.
- Jag är för gammal för att partaja.
- Gör egen flygfisk: Om man ställer böcklingröken på grillen i en halvtimme och sedan öppnar locket så får man ungefär samma effekt som vid thailändska nyåret. Brinnande, papperstunna, strömlinjeformade saker reser sig av värmevågorna och svävar iväg över himlen. Två timmars rensande av strömming åt helsike och man får avfrosta karrékotletterna om det ska bli någon middag.
Några av Årets Bästa Djurbilder
Bilder på djur som jag tagit till mitt hjärta. Vissa av dem finns i mitt liv och vissa har bara varit på besök.
 Maya: min kompis och följeslagare på mina fototurer, varje vecka. Det lilla hjärtat!  Doris tröttnade på att plocka blåbär och protesterade
 Stella vaktar dörren - ingen kommer in och ingen kommer ut  Min vackra tjej med de klotrunda ögonen  Mirre - familjens kelgris  Min kompis...när hon är på det humöret
 "Nej, Killian tycker inte om att bada" sa husse Henrik. Ja eller hur...Killian var mer i vattnet än ur.  Sigge - vann Veckans And  Doris tar det det lilla lugna Och med detta vill jag önska alla mina läsare ett
Gott nytt år och en God fortsättning!
Fridens!
Sachiko
december 31, 2011, at 10:49 f m Skrivet av Sachiko, december 31, 2011, at 10:49 f m Godmorgon och välkommen till en genomfrusen fotobloggares liv! Jag har varit ute och plåtat i 9 minusgrader med en fantastisk soluppgång i blickfånget.
Jordhögarna på tomten är nu frusna och man kan klättra upp på dem och nå nya höjder med kameran.
Jag tog på mig tjockaste tröjorna och vinterjackan, som får mig att se ut som en michelingubbe, gigantiskt tjocka handskar, halsdukar och uggs, så jag höll mig varm trots att näshåren frös och det bet i kinderna. Det enda lilla problemet var att det knappt gick att röra sig i alla kläderna. Alltid är det någon baksida med allt. Hade jag ramlat så hade det blivit samma problematik som när en skalbagge ligger på rygg och sprattlar.
Fönstren pryds av isrosor.
”>
Jag har hämtat in två stora korgar med ved.
Det kommer behövas.
Bävar lite inför imorgon, när jag kommer hem från Norrköping, och inte har eldat på runt 20 timmar. Det kommer vara friskt och härdande. *positivt tänkande*
Får man lov att bjuda på lite bilder från morgonen?
”>
”>
Fridens!
Sachiko
december 30, 2011, at 8:30 e m Skrivet av Sachiko, december 30, 2011, at 8:30 e m  Syrran testar lukta-gott och ser ut som hon tänker snatta flaskan Kom nyss hem efter en heldag i Norrköping. Jag mötte upp en nyfrissad lillasyster och köpte en del grejer till min nyårsoutfit. En outfit som hemma visade sig vara något för stor. Vilket den inte var för två-tre veckor sen. Klänningen skulle behöva sys in men jag har magasinerat symaskinen så det fick bli lite tricks med invändiga säkerhetsnålar för att skapa ”rynk” bak i ryggen på klänningen. Det funkar och säkerhetsnålarna syns inte eftersom de sitter på insidan. Dessutom har jag ju en bolero över den delen av ryggen.
Vi åt lunch på stan och pratade om nyårssupén vi ska äta imorgon.
Välkomstdrink: Ett glas Lavit rose brut
Förrätt: Halstrade pilgrimsmussor serveras med saffransås och potatispure på sötpotatis
Huvudrätt: Oxfile serveras med vitlöksgratinerad hummer, portvinssky och hummersås, smörslungad mandelpotatis och säsongens primörerDessert: Frozen citron och lime cheesecace serveras på hallonspegel och färsk frukt
Syrran tvingade mig att lova att inte släpa med systemkameran och stativet för att plåta alltihop imorgon. Jag spjärnade emot in i det längsta men till slut fick vi enas om en kompromiss. Jag får ta med kompakten från Kodak.
Dock tänker jag åtminstone ta med systemkameran för att plåta våra nyårskläder, innan vi går ut och firar.
Är inte helt nöjd med arrangemanget, men man får välja sina fajter och jag vill inte riskera att syrran hämnas genom att börja prata om sin historiekurs igen. Idag försökte hon ta upp kommunismen i Kina och jämföra med sovjetiska kommunismen, men jag gjorde en snygg undanmanöver och skrek: ”Kolla de har 50% rea på skor därborta!!”.
Funkar varje gång.
 Stilikonen och fashionistan i provhytten Jag passade också på att utöka garderoben på mellandagsrean och gjorde en del fynd som kanske dyker upp vartefter i bloggen. Redan nu kan jag visa upp den knasgula topp jag kommer ha på mig vid nästa anställningsintervju. *mkt nöjd*
Jag får ju aldrig jobben jag vill ha ändå, så varför inte få intervjuaren att höja lite på ögonbrynen? *som om min hårfärg inte ger den effekten ändå*
Dottern stönade när hon fick höra om toppen och mumlade nåt om att ”normala morsor har inte anime-pingviner på tröjan”.
Jag tolkar det som att önskad effekt är uppnådd.
Fridens!
Sachiko
december 30, 2011, at 7:41 e m Skrivet av Sachiko, december 30, 2011, at 7:41 e m På plussidan: Det är snart ett nytt år med nya möjligheter.
På minusidan: Mayafolket förutspådde att jorden går under 2012.
På plussidan: Jag tror inte på domedagsprofetior.
På minussidan: Jag är däremot lätt paranoid.
Men om nu världen inte går under så har jag en del önskningar om vad som ska hända under 2012:
- Gå ner de sista 218 kilona.
- Utan att behöva skära ner på Turkisk peppar, rosévin, vitt bröd och Fazer-choklad.
- Sluta ha orimliga förhoppningar.
- Betala av det sista till kronofogden.
- Återigen det där med orimliga förhoppningar.
- Plugga färdigt mitt program.
- Börja plugga igen.
- Komma fram till vad jag vill bli när jag blir vuxen.
- Att Bethesda äntligen släpper en patch, till The Elder Scrolls: Skyrim, som faktiskt gör någon som helst förbättring i spelet.
- Sluta hoppas på det omöjliga.
- Att syrran börjar plugga nåt annat än historia så jag slipper höra om Versaillesfördraget igen.
- Att dottern ska börja tycka att det är coolt med en mamma som kör moppe.
- Att dottern ska tycka det är coolt när hennes mamma kör om hennes klasskompisars mopeder och vrålar ”Eat my dust, sucker!”
- Här måste jag fundera ut nåt, för det känns inte bra att ha tretton önskningar. Man har ju liksom redan oddsen emot sig, med domedagsprofetior och allt. Inte för att jag är vidskeplig på något sätt.
Men jag chansar inte.
Fridens!
Sachiko
december 30, 2011, at 12:00 e m Skrivet av Sachiko, december 30, 2011, at 12:00 e m Jag drömde om kod inatt och imorse, när jag klättrade omkring på frostiga jordhögar med kameran i ena handen och kaffet i den andra handen, kom jag på mig själv att tänka i flash-kommandon.
Nu ska jag ta mig över spången till andra sidan diket…hm.. gotoAndStop(); Ja, det gick ju bra. Vad ska jag göra nu då..nextFrame();
Man kan väl att jag är en smula insnöad just nu.
Jag siktar på att lämna in ett arbete till inatt men det kommer jag inte kunna börja jobba på förrän sent i eftermiddag, för det är terapi och shopping som gäller på dagen. Jag behöver tajts och en bolero-aktig sak att ha till klänningen imorgon.
För dem som missat det, så är det ju alltså nyårsafton imorgon. Jag förtydligar detta bara för att en vän frågade mig igår om det varit julafton än? Han har tydligen tagit lucia-partajandet till nya nivåer och lär väl nyktra till lagom till påsk.
Idag har jag faktiskt tagit mig i kragen och både duschat och färgat luggen och ska mejka och göra mig ordning innan jag drar till stan. Sedan jag började råplugga för 4 dagar sedan har jag skitit i allt sådant och sett ut som kriget. Jag har bara dragit en mössa över mitt flottiga katastrofhår när jag tvingats åka till affären, och mina mysbrallor har fått såna knän att de kommer in i rummet två minuter innan resten av mig gör det. Sånt händer aldrig folk med riktiga jobb.
Ja alltså sådana jobb där man måste ha byxor, passa tider och inte får spela Skyrim på arbetstid. *rys*
”>
Fridens!
Sachiko
december 29, 2011, at 5:24 e m Skrivet av Sachiko, december 29, 2011, at 5:24 e m Det är viktigt att man använder en mogen gorgonzola när man ska göra mögelostsås. Ännu viktigare är att man är beredd med håven när man packar upp osten, för är den tillräckligt mogen kommer den försöka smita ut genom dörren så fort den är lös. Man kan även möta visst motstånd när man ska lägga ner den i den sjudande grädden. Det kan i värsta leda till allvarliga bitskador.
Om nu detta inträffar så kan man ju alltid lugn ner nerverna med en liten honungsromslikör, medan man väntar på att såsen ska koka klart (kastrullen är fastkedjad på spisen, med locket på).
Till såsen: Kyckling och klyfpotatis…fast bara som sidotillbehör.
Fridens!
Sachiko
december 29, 2011, at 3:33 e m Skrivet av Sachiko, december 29, 2011, at 3:33 e m Jo just det ja, jag glömde ju säga att allt löste sig med kurserna och jag är i full gång med plugget igen. Registrerad och allt.
Idag har jag skickat in tre inlämningsuppgifter och ska börja med en fjärde snart. Snart är jag ikapp.
Håller på och försöker boka bord till nyårsafton då syrran och jag ska ut och äta och ta en bellini eller två. Problemet är bara att våra favoritrestauranger är stängda nyår. Återstår gör då de som tar tusen spänn för en lövbiff eller kina/indiska restauranger samt pizzerior. Inget av det känns lockande men måste jag välja får det blir tusenkronorslövbiffen hellre än en slabbig kebabrulle. Jag har ju skaffat en klänning och allt, för tusan.
Har en känsla av att det kommer bli strid på kniven att få bord på någon av restaurangerna nära strömmen, men jag ger mig inte utan en kamp.
En intet sinande ström av gubbar har varit förbi och inspekterat när Timo har kämpat med hacka och spade och försökt få något gjort på tomten. De kommer en och en eller två och två och babblar, frågar och är allmänt störande. Skillnad vore det om de kom dit för att ge ett handtag, men att bara stå och babbla när någon helt uppenbart är väldigt upptagen är ganska arrogant. Men det är bara min åsikt.
Hade det varit jag som stått och grävt i dikena och blivit avbruten för femtioelfte gången hade jag…ja, liksom bett dem fara lite grand åt helvete.
Eller fakturerat dem för tidsspillan.
Men Timo är tålmodig och blev han trött på dem så visade han det i alla fall inte. Själv gick jag in och drämde igen dörren när den femtioelfte gubben kom och sa ”Jaså, och här grävs det ser jag…”.
No shit, Einstein.
Källaren är nu torrlagd och pumpen har fått pensionera sig och får lite välförtjänt vila. Det känns fantastiskt.
Trädgården ser ut som skit, rent ut sagt, men jag ska lägga rabarber på alla fina stenar i jordhögarna och placera ut dem snyggt i ”bäckarna” vartefter. För jo det är tre bäckar/diken som går samman på flera ställen, kors och tvärs över trädgården. Hur coolt som helst.
I vår kommer grävaren och lastar bort schaktmassorna och jämnar till. Allt löser sig och det kommer nog bli jättefint när det är klart. Jag såg faktiskt att det bitvis blev sandbotten i bäcken, med lite tur kommer sanden sprida ut sig och lägga sig över blåleran så det blir en snygg botten överallt. Gillar!
Nu har Timo åkt hem, grävaren dragit och gubbarna slutat terrorisera området. Lugnet har infunnit sig i stugan igen och jag bara går runt och myser.
Älskar den här lilla stugan mer och mer och är så glad att jag valde att bo här över vintern också.
Fridens!
Sachiko
december 29, 2011, at 2:04 e m Skrivet av Sachiko, december 29, 2011, at 2:04 e m Om jag någonsin hade planer på att göra om detta till en glamourblogg så är de chanserna nu omintetgjorda. Kenta efterlyste bilder på spektaklet i trädgården och vem är jag att spjärna emot?
Ni andra, som inte går igång på grävmaskiner och diken, kan ju bortse från detta inlägg.
Jag tror inte att trädgården kommer med i månadens nummer av Hem & Trädgård.
”>
”>
Fridens!
Sachiko
december 29, 2011, at 10:40 f m Skrivet av Sachiko, december 29, 2011, at 10:40 f m En liten dikt med tanke på den halvårslånga översvämning jag haft hemma i stugan.
Jag minns hur jag tankfull i sensommarnatten
Undrade hur mycket av himmelens vatten
Som kunde falla på blott några timmar så få
Så att jag med vatten till knäna hela sommarn fick gå
Det blev vatten i källarn så trappan försvann
Gräset blev sumpmark och tomten en slaskspann
Gräsklipparn den försvann ner i gungflyn
De argaste grannarna hade möten i byn
I samlad tropp kom de med protester och listor
Grälet som sen uppstod sprakade av gnistor
Ruskiga hösten kom och vintern likaså
Med snöslask och tö och källaren fylldes på
Med stövlar och gummidräkt jag till dasset fick vada
Och för att nå brunnen i källaren tvingades jag bada
I avsloppsbrunt vatten, och det var ju inte så kul
Men så kom en glädjande nyhet nu lagom till jul:
”Imorrn kommer grävarn och DÅ händer grejer”
”Vattnet försvinner är vad jag förutsäger”
Jag jublade och gladdes åt den nyhetens behag
Ända tills jag vaknade av oljudet nästa dag.
Med humöret på topp jag klädde mig rappt
Och for ut på altanen men såg något knappt
Vattnet var borta och bytt mot vallar av lera
I gropen stod grävaren, arbetarna, med flera
”Se! Nu behöver du inga fler vattenskador få”
”Fast med all den här leran får du ha stövlarna på.”
©2011 Sachikos.se
Fridens!
Sachiko
december 29, 2011, at 8:17 f m Skrivet av Sachiko, december 29, 2011, at 8:17 f m En av de stora fördelarna med att jobba/plugga hemifrån är att man kan sitta i mysbrallor hela dagen. Det är också, beroende på ur vilket perspektiv man ser det, en av de stora nackdelarna. I synnerhet om man får påknackning av envetna frireligiösa medlemsvärvare som aldrig ger sig och som man måste uppbåda all sin myndighet inför, för att avhysa. Det är dock, vill jag påpeka, svårt att se respektingivande ut i kanintofflor.
Och… om man tappar ett uns av kontrollen i en sådan situation är det så lätt att det spårar ur. T ex om dörrknackaren börjar gapflabba medan man håller ett mycket sakligt, politiskt korrekt och imponerande tal om integritet och respekt för andras privatliv. Det är då det är så himla lätt att ens röst går från att vara skarp men lugn till att vara hög och gäll. Det kan också resultera i att om dörrknackaren bara står och flinar medan man skäller ut honom (med en röst som en ångvissla) att man tar steget ännu längre och blir hysterisk.
Då kan det komma svordomar.
Och förolämpningar.
Eller bägge och.
Om en sådan situation uppstår kan det leda till att man får en gratis bibel, tillsammans med lätt spydig kommentar om att man ska ”försöka hitta inre frid och styrka för att livet ska bli lättare att leva”.
Det är i sådana situationer man kan göra vissa upptäckter. T ex att en bibel brinner lika länge som två värmeloggs. Eller motsvarande en korg med ved.
Slutsatsen är alltså att insparade uppvärmningkostnader står i direkt proportion till de frireligiösa dörrknackarnas vecko-beting.
Vad jag behöver är därmed en mullvad som nästlar sig in och modifierar besökslistorna från januari till slutet av april så att jag har en jämn tillförsel av kaminbränsle.
Jag kan sträcka mig så långt att jag erbjuder mullvaden en belöning i form av grillad korv och rostade marshmallows, hmmm, ja….med en lätt smak av rökt religion.
Frivilliga?
Fridens!
Sachiko
|
Copyright & Upphovsrätt
Allt material på Sachikoblog.com skyddas av såväl copyrighträtten och upphovsrättslagen. Du får inte kopiera bilder eller texter att använda på din egen blogg eller sajt utan skriftligt medgivande.
|
Senaste kommentarerna