31 « december « 2011 « Sachiko's Fotoblogg

december 31, 2011, at 10:30 e m

Årets sista blogginlägg

Skrivet av Sachiko, december 31, 2011, at 10:30 e m

Fast jag är egentligen inte här. Tekniken är ju så underbar att man kan ställa in när inläggen ska publiceras.
Kanske skrev jag rentav det här för en vecka sedan? Kanske skrev jag det…. imorgon?
När det här publiceras sitter jag förmodligen på min stol på Trattoria Meze och skakar av dumping för att jag fortfarande inte fattat att jag inte pallar en trerättersmiddag utan minst 2 timmars mellanrum mellan rätterna.
Eller också är jag mitt i en intensiv förhandling med kyparen om notan och propsar på att min hummer inte alls var någon hummer, eftersom den var minst 3 centimeter kortare än vad EU klassar som hummer (note to self: medtag tumstock). Rent krasst är den inte mer än en förvuxen räka med kromosomfel och man borde justera notan i enlighet med gällande räkpriser.
Eller också traskar jag just nu genom ett svinkallt (-6 grader sisådär) Norrköping på väg hem till syrran, för att fira tolvslaget med lite bubbel och gråta en skvätt till julspecialen av Downton Abbey. Förmodligen svär jag över att jag inte tog med mig termobyxor och Graningekängorna.
Det är vad jag kanske gör just nu.

Och året är snart slut.
Och det var ett ganska bra år, med mina mått mätt. Inte mer än fyra-fem personliga trauman, och bara sisådär 40 terapisessioner blev det. När man ser det på det sättet så har det varit ett rent förbannat bra år. Jag känner faktiskt inte att jag har behov av att ligga på golvet igen och gnöla ”2011, låt oss aldrig med göra om det”.
Så som jag gjorde 2007.
Fast då sa jag naturligtvis ”2007, låt oss aldrig göra om det”.
Ja, bara så att tidswarps-nördarna inte får spelet och börjar ställa en massa krångliga frågor, alltså. Det räcker med de diskussioner vi sannolikt kommer ha kring om jag skrev det här inlägget imorgon eller inte.
Hmm, om inte Maya-folket hade rätt och världen går under 2012 för då kommer det här kanske aldrig publiceras och det du läser nu är en paradox.
Det hade faktiskt underlättat en del.
Hellre jordens undergång än en evighetslång diskussion med teknikforumets experter tid-rums-förskjutningar.
Just saying.

Har känslan av att jag tagit upp detta komplexa ämne förr. Deja vu kallas det va? Eller kanske rentav, som den gode Pratchett säger; Reja Vu – känslan av att vi kommer hamna här igen. Det ligger lite i ämnets natur.

Moving on….

LISTAN…

Så om man ska summera lite vad som hänt under året…jag vete tusan varför man gör sånt, men jag vill inte stå utanför mängden. Här kommer därför listan på årets ankarpunkter, utan inbördes ordning *trumvirvel*:

1. Operationen – har tappat ca 45 kg sedan förra våren. En smärre sensation att dra på sig storlek Large istället för storlek 24-mannatält. Den största vinsten med operationen är dock att jag nu kan uppfylla min dröm om att äta måltider bestående av 2/3 bacon utan jag själv förvandlas till detsamma.

2. Jag fick den stora förmånen att hyra den underbara stugan på Sikudden och sade sedan upp min svindyra lägenhet i stan och flyttade ut permanent hit. Bästa valet på många år. 6 månaders översvämning tyckte jag, inledningsvis, var ett litet minus – men vad tusan gör det när man har en bra hyresvärd, dräglig hyra och dessutom fått tre nya krondiken/bäckar så att jag kommer kunna paddla forsränning till soptunnan? Helt klart värt ett halvårs gyttjebrottning. Det nya boendet är ett av årets högvattenmärken (hahahaha… jag är så hysteriskt rolig och vitsig att jag blir nästan impad själv).

3. Resor – det blev några stycken: Spanien, Italien, Österrike och Cypern. Tre snabbisar och en långis. Den sista resan (ni hör ju hur ödesmättat det där lät… kanske ska jag fundera ett varv till på Maya-folkets profetia och börja gräva en bunker) blev för lång och jag lärde mig ett och annat om mig själv. Att jag är en tunnis med stor hemlängtan t ex. Min bild av mig själv som macho-bruden som kan globe-trotta i flera år raserades brutalt. Jag har till och med gömt undan passet så jag inte ska hitta det igen. Ibland finns det fördelar med att ha Alzheimer light.

4. Fotograferande – mitt fotande har utvecklats lite och intresset har bara växt. Under året har jag tagit ca 50.000 bilder, varav ett par tusen av dem hamnat på bloggen. Jag har också (därav) blivit en ivrig konsument av externa hårddiskar, och är förmodligen ett tungt vägande skäl till att man införde privatkopieringsavgiften på USB-minnen, hårddiskar, DVD-skivor och andra lagringsmedia. Hela tiden skyllde man på The Pirate Bay och illegal nedladdning, men det var alltså jag som behövde plats för mina foton…

5. Plugget – jag blev antagen till Sveriges roligaste utbildning. Att jag inte kommer ha större chans till jobb än innan utbildningen är en bagatell i sammanhanget. I det här fallet är det resan och inte målet som gör att det är värt tiden och engagemanget. Den som har flest högskolepoäng och minst bankkonto när den dör, vinner.

6. Den där himmelska caffe latten jag drack på det icke-namngivna caféet i Venedig förtjänar en egen punkt. Det var ”Livet före och efter Latten”.

7. Jonnas och Marcus bröllop. Ett minne för livet (vackert, romantiskt och …alldeles underbart) och det omfattade även den godaste risotto jag ätit någonsin.
Vilket är ganska motsägelsefullt eftersom den innehöll 0% bacon och dessutom var helt vegetarisk. Inget kött alls. Jag är nog fortfarande halvt i chocktillstånd över det. Jag kommer över det till deras guldbröllop.
Kanske.

8. Sopsorteringen – jag rensade bort de sista energitjuvarna och fick balans mellan givande och tagande i mitt sociala liv. Jag är fortfarande högst asocial och försvinner ur sällskapslivet, ibland månader i sträck, men jag har varit mer social i år än vad jag varit sedan 2002. Kvar i vänkretsen är bara fina, vänliga, osjälviska människor och även om det är mest på Facebook vi håller kontakt (mitt fel, jag vet) så är jag glad och privilegierad att ha dem i mitt liv.

9. Den förrymda getabocken som stod i trädgården en morgon. Det blev årets handgemäng (horngemäng) och jag fick erkänna mig besegrad samt fly in i stugan och se genom köksfönstret när fanskapet käkade upp min sallad och klampade runt bland jordgubbarna. Det kommer jag sent glömma.

10. Vargarna. Härom råder delade meningar om huruvida det verkligen är vargar som stryker omkring i skogarna här, eller inte? Jag vet bara att det ylas titt som tätt och att jag övervägt att gräva en vargfälla på tomten. Den enda anledningen till att jag inte gjort det är att jag inte vill komma ut på morgonen och hitta en Kommandora i gropen.

Lärdomar under året

- Knip inte åt runt örat med plattången (det är den främsta och viktigaste lärdomen av dem alla).

- Mager matlagningsgrädde är djävulens påfund. En förlorad vattnig sås går inte att rädda ens med ett hekto smör. Använd vispgrädde från början och saken är biff.

- Blanda inte vin, starkcider, Pisang Ambon och päronkonjak i ett och samma glas. Speciellt inte vid tre på morgonen när man redan fått i sig mer än lagom mycket och Nettans son ska komma och skjutsa en hem. Jag kommer förmodligen få betala hans terapi. Det positiva är att han inte längre tror att jag är så gammal att jag, en lördagskväll, lägger mig vid nio efter en stilla kväll med té och syltkakor. Det har han lärt sig den hårda vägen.

- Jag är för gammal för att partaja.

- Gör egen flygfisk: Om man ställer böcklingröken på grillen i en halvtimme och sedan öppnar locket så får man ungefär samma effekt som vid thailändska nyåret. Brinnande, papperstunna, strömlinjeformade saker reser sig av värmevågorna och svävar iväg över himlen. Två timmars rensande av strömming åt helsike och man får avfrosta karrékotletterna om det ska bli någon middag.

Några av Årets Bästa Djurbilder

Bilder på djur som jag tagit till mitt hjärta. Vissa av dem finns i mitt liv och vissa har bara varit på besök.