Jaha, nu är det nytt år alltså. Det märks främst för att jag nu skapat en ny mapp som heter Bloggbilder 2012.  Annars ser jag ingen större skillnad.  Och världen gick inte under heller.
Fast vissa påstår att undergången kommer först i december…..

Egentligen skulle vi varit hos Joanna och firat med middag, men hon blev sjuk dagarna innan så det var därför syrran och jag bokade supén istället.
Vi började med en fördrink hemma hos henne och vi fixade oss tillsammans och knallade sedan genom ett svinkallt Norrköping till restaurangen där vi skulle inta vår nyårsmiddag.

Stället var jättefint och det var uppklädda människor vid alla bord. Utom en snubbe som satt i collegetröja och trasiga jeans och såg ut som han ångrat att han kommit dit. Hans bordssällskap hade nämligen cocktailklänningar och kostymer med fluga.

Vi hade redan innan bestämt att vi bara skulle ta max två glas till middagen. Vilket vi också gjorde.
Dock kan påpekas attt kyparen var väldigt generös med vinet så det kändes nästan som man druckit en halv flaska var till huvudrätten.

Supén var suverän. Jag kommer ha våta drömmar om den vitlöksgratinerade hummern i flera år framöver. Obeskrivligt god var den.  Jag tror till och med jag utstötte små obscena stönanden när jag åt.  Syrran blev också helt tagen av hummern och sa att den var nåt av det godaste hon ätit.

Efter desserten var vi så mätta att vi knappt stod ut.  För mig kändes det som om jag skulle sprängas och vi bestämde oss för att gå tillbaka hem till syrran redan vid halv elva.  På vägen dit bestämde vi oss också för att skippa bubblet vid tolvslaget, för vi var redan övermätta och fick ju som sagt ganska mycket vin till maten.
Om jag tyckte det var kallt när vi gick till restaurangen så var det ingenting i jämförelse med hempromenaden.  Med högklackat och tunna tajts är tio minusgrader ingen höjdare.  Fast att försöka få tag på en taxi på nyårsafton är som att försöka krama vatten ur en sten. Det var bara att bita ihop och knalla på.
Vi mötte ett par killar, varav den ena hade en glittrig strut på huvudet.
”Snygg hatt”  flinade jag.
Skulle jag inte ha gjort. Det här med hatten var tydligen ett känsligt ämne och han deklarerade småhysteriskt att det minsann var nyårsafton och man faktiskt får ha såna hattar på sig då.  Syrran och jag skrattade åt det hela vägen hem.  Det var alltså inte hatten i sig som var så rolig utan killens reaktion och defensiva attityd kring bärandet av densamma.
Väl hemma slet vi av oss festkläderna och kröp i mysbrallor och tvättade av krigsmålningarna.  Vid tolvslaget stod vi och kollade ut genom fönstret (syrran har takvåning med schysst utsikt) när fyrverkerierna brakade loss och hundratals asiatiska svävande lyktor seglade över himlen. Vi skålade i julmust.
Kvällen avrundandes med julspecialen av Downton Abbey och när Matthew äntligen friade till Mary så grinade och tjöt jag som en stucken gris.
Som jag har väntat på att de skulle få varandra. Äntligen!
Börjar nästan grina nu, bara jag tänker på det.

Innan vi somnade låg vi och gapskrattade åt folk som körde ”all in” och skrek ute på gatorna.
”Aj aj aj, de där kommer ha huvudvärk imorgon!”  sa jag.
”Och vakna på tillnyktringsenheten” sa syrran.
Imorse var vi väldigt nöjda med att vi tagit det så lungt kvällen innan och faktiskt var det ett av de bättre nyårsfiranden jag varit med om.  Helt klart bästa maten jag ätit på nyår.
När jag packade ihop mina  väskor och gick ut till bilen hade det börjat snöa och på den timmen det tog att åka och handla och sedan åka hem, kom det närmare en halv decimeter snö.

Stugan höll fasansfulla 4 grader när jag klev in. Katten såg en smula djupfryst ut och låg vid det enda elementet jag lät vara igång.
Den halvfrusna fläkten i datorn skrek när jag startade den och jag drog i gång braskaminen och startade en brasa som torde kunna jämföras med en härdsmälta. Skorstensröret lyste orange under den första halvtimmen, tills jag uppnått 21 grader och kunde slå av på eldtakten.

Nu håller huset på att värmas upp till  bastunivå *gillar*  men temperaturen och snön faller i snabb takt utanför,  trots att väder-apparna påstår att det ska bli plusgrader. De få grannar som varit här på Sikudden och firat nyår åker hem i skrivande stund. Fullpackade bilar rullar nerför branten och försvinner runt kröken , och allt är glittrigt, kallt och tyst på den första dagen av 2012.