Jag undrade just hur länge jag skulle kunna köra på som ett ånglok? Idag kom en liten energidipp och jag lade allt åt sidan, dels för att jag jobbar bättre utvilad och dels för att jag inte vill riskera en STOR energidipp.
Just nu är jag så trött i skallen att jag bara flinar och fnissar åt allt. Om alla dagar vore så här för alla, skulle världens sprittillverkning få lägga ned helt. Man kan ha precis lika kul och vara lika fånig utan alkohol, som med.
Efter att ha dansat några varv med katten låg jag i en fnissande hög i soffan och bara glodde ut på den fallande snön. Japp, det har slagit över!
Jag tror jag ska låta bli att plugga imorgon med och bara fotografera och rita på en design till en webbsida. Avkoppling med andra ord. Eller nedkoppling, beroende på hur man ser det.

Till mitt stora förtret är det röd dag imorgon, vilket innebär ingen post. Vilket innebär inget digitalt ritbräde förrän tidigast måndag. Eländes!
När jag äntligen fylle-beställer nåt jag faktiskt vill ha, och behöver, så är det förseningar i logistiken.
Jag har en massa designideer som jag vill förverkliga men det vore rent ut sagt korkat att dra igång sådana jätteprojekt nu.
Dock kan man ju börja skissa och då behöver jag ritbrädet. Vanlig penna och papper känns så 1990 och lämnar pennväss och suddgummisudd över hela överkastet. Vad då? Klart jag inte sitter vid skrivbordet och jobbar när jag kan ligga i sängen bland tio kuddar och med en spinnande katt. Okej, efter dansen nyss spinns det inte så mycket här, utan göms mest under soffan.

Jag behöver ladda inför kurserna i avancerad kodning och design och troligen kommer jag ändå tvingas göra en massa designer under våren. Jag får säkert tillfälle att använda några av idéerna då.
Jag tror vi kommer få tillverka mobilapplikationer i vår också.
Som om världen behöver fler appar.
Möjligen ska jag designa en app som förhindrar folk att tokhandla på nätet efter intag av sömnmedicin.
Jag väntar på en leverans av glasfärger. Har aldrig målat glas i hela mitt liv och visste inte ens att jag hade ett intresse för det. Tydligen tyckte jag, inatt, att det var dags att utforska det området. Suck!
Min hyresvärd har lämnat en hel hop vinglas här….hmmm.

- Ihopknåpat med stor möda på iFånen

”Den där tandläkarrena känslan”.

Ni vet vad jag pratar om va? Eller också inte.
Nä, för inte en enda gång har jag gått ifrån tandläkaren och känt mig exceptionellt ren i munnen. Tvärtom brukar jag känna märkligt otäcka smaker av sönderslitet tandkött, flourpasta, blodsutgjutelse, plast, bedövningskrämen (man tar på innan man får själva bedövningsprutan), läskiga sterliserade kompresser och borrspån.  Lägg där till bedövningen och skrubbsåren från röntgenplåtarna de pressar in i munnen (fast de egentligen är avsedda för gap av storleken flodhäst).

Tandkrämen jag pratar om ger samma känsla. Den är smärtsamt stark, får till och med ögonen att rinna, plus bonusen: ett härligt krasande mellan tänderna av de partiklar som påstås slipa bort plack. I själva verket kommer dessa partiklar inte bara slipa bort placken utan även fila ner dina tänder så att du, så småningom, aldrig mer behöver bekymra dig om tandborstning.
Så sorry reklammakarna, ni har bara nästan rätt gällande i marknadsföringen av tandkrämen (vilken jag varken visar bild på eller nämner vid namn, eftersom 1) jag inte får betalt för det  2) dessutom inte vill uppmuntra någon att köpa den) .
En kvart efter tandborstandet började jag få tillbaka känseln i munnen och smaklökarna fick återupplivas med elchocker. Nu känns det som jag tuggat grus i en timme. Så visst finns det klara paralleller, det är bara formuleringen jag vänder mig emot.
Det är inte ”Den tandläkarrena känslan” utan ”Rena tandläkar-känslan” ni säljer.