Med skräckblandad förtjusning har jag nu..nej, fel fel fel…. med skräckblandad lättnad…. har  skickat in inlämningsuppgiften. Det var en mardröm. En ren och skär mardröm.
Så ni kan ju förstå hur lättad jag är att det är över, för denna gång.
Skräcken kommer sig av att jag inte vet om det blir godkänt. Det är nämligen så att de javaskript jag skrivit gav 14 fel i XHTML-valideringen men å andra sidan är det korrekt validerat utan javascript och javascripten fungerar …så summan av kardemumman är att jag får sitta på nålar och vänta på domen. Det kan gå precis hur som helst.

Jag är så enormt glad att jag klarade uppgiften, för det såg mörkt ut ett tag. När jag läste på forumet så hade de andra studenterna också enorma bekymmer med kodningen, inte minst för att lärarna medvetet lärt ut fel i syfte ”att få oss att vara på alterten och tänka själva”.
Personligen har jag aldrig sett så usla och opedagogiska föreläsningar som i denna kurs. Det är ett svårt ämne och säkert svårt att lära ut, men föreläsningarna var under all kritik.  Verkligen.
De flesta av eleverna fick inte ut ett jota av dessa föreläsningar utan vi har fått luska fram allt på nätet för att klara uppgifterna.  Det kommer blir ett stort ”FAIL” i kursutvärderingen, från min sida.

Nu har jag bara tentan kvar och sen ska jag förhoppningsvis vara helt klar med den här kursen också. Ja om det inte blir omtenta, så klart. Ve och fasa!

Och dagen i övrigt

Jag var så uppe i varv i skallen igår kväll att jag hade svårt att somna, och eftersom jag hade druckit 2 glas vin tordes jag inte ta någon insomningstablett. Vilket resulterade i att jag alltså inte har fylle-budat på Tradera inatt.  Man får vara glad åt det lilla.
Jag vet inte hur det är med er men jag är sån att jag måste täcka hela överkroppen med täcket, annars känner jag mig otrygg. Inga armar eller händer får sticka ut.  Jag har två täcken dessutom.
Inatt lyckades jag vira in mig och nästan slå knut på täckena och jag vaknade hårt invirad i en kokong. Efter några sekunders kämpande för att komma loss tänkte jag Jaha, kul att dö av svält i sängen..tänk att det var så här det skulle sluta. Sedan kom jag på den briljanta idén att rulla ur sängen vilket resulterade i att jag 1) visserligen kom loss 2) har en halvt stukad axel 3) nattduksbordet är fubar* 4) jag har en bula i pannan samt lätt blomkålsöra.

Ingen bra början på dagen.
Å andra sidan så var vädret strålande och trots sina sturska 4 minusgrader så kändes det lite vårlikt i solskenet och jag fick tillfälle att ta på mina nya vita stövar och ge mig in till stan på en liten shoppingtur.  Sånt piggar ju alltid upp.
Dessutom så ställde jag mig på vågen och såg att jag gått ner ett par hekto sen igår, trots att jag helt skamlöst vräkte i mig 3 pistagebrownies och massa lakrits.  Faktum är att jag ägnade nästan hela förkvällen åt att äta, för slippa plugga.
Jag avser att ägna även denna kväll åt kroniskt ätande, fast den här gången för att fira att uppgiften är klar.  Jag har 7 pistagebrownies kvar, med mitt namn på dem.  :-)

*Okej, jag får ta det en gång till, eftersom du troligen scrollat nerför att ta reda på vad fubar betyder. Förkortning av: Fucked Up Beyond All Recognition.