Jag är en romantiker och som en sådan har man kanske vissa fantasier om hur inbrottstjuvar ser ut? Min idé om dem var att de är svartklädda, bär zorro-mask och har en kofot i handen.

De ska alltså inte se ut som gamla farbröder med en shoppingkasse i tyg på armen.  Det var nog därför jag först inte fattade vad som pågick när jag såg en äldre man med tygkasse gå från dörr till dörr och rycka i handtagen. Det gick upp ett Liljeholmens när jag såg att han undvek alla hus där var tänt eller där det fanns en bil parkerad utanför.
Jag blev så paff att jag glömde kasta soppåsen, vilken var orsaken till jag gett mig ut i kylan över huvud taget.
Mannen mumlade hela tiden för sig själv och jag begrep så mycket att kompassvattnet nog hade runnit ur skallen på honom och att det vore förmodligen oklokt att försöka jaga bort honom själv.  Jag kollade att källaren, boden, gäststugan och toaletterna var låsta och sedan låste jag själv in mig i huset och kollade att alla mina tillhyggen (pulversläckarna, knivarna, batonger osv) fanns på plats vid utgångarna och riktade spotlights mot gäststugan och boden så jag kan se om någon försöker bryta sig in där.
Tänk vad bra det hade varit om man haft en fungerande poliskår i sådana här lägen? Men som ni kanske minns så hade ju polisen ”ingen bil att skicka förrän imorgon” när jag ringde dem under pågående inbrott i mitt hus för ett par år sedan.  Och inte dök det upp någon bil dagen efter heller och inte ringde man upp mig heller, utan jag fick hem papper på att brott ej kunde styrkas trots att jag hade bilder på fotavtrycken samt att jag identifierat tjuven när jag tog henne på bar gärning.
Ursäkten var att polisen hade annat att prioritera, som t ex ordningen kring en fotbollsmatch och att de inte ryckte ut ”med mindre än att det skett ett mord”.  Jo, så sa de.
Det är med andra ord meninglöst att ringa polisen för att anmäla, men jag lämnade i alla fall ett tips till dem. Det var för mer än två timmar sedan och ingen polis har synts till. Så klart.
Nej, inte ett dugg förvånad är jag över det.

Så det blir att sitta och vakta ikväll. Min känsla av att någon var inne på tomten för några kvällar sedan stämmer nog alltså. Det kändes som om gubben visste var han skulle gå och var bekant med området, för han gick raka vägen bakom en friggebod för att ta sig in på nästa tomt och det var det enda stället där staketet hade rasat så man kan ta sig över. Han hade inte kunnat veta det om han inte varit här förut.
Djungelns lag gäller här i hooden; bara den med störst pulversläckare överlever.
Nej, jag är inte särskilt orolig. Det var en liten farbror/tjuv, och rätt spattig, så en höger uppercut med pulversläckartjong mellan lysmaskarna och saken är biff.

Fast ärligt talat tror jag inte han är kvar för nu är det becksvart ute och jag har inte sett någon ficklampa den senaste timmen.

Nu: steka fruktsallad

Det kanske verkar lite sent att dra morgon-kaffeinlägget nu när klockan är runt elva, men jag kunde inte somna igår utan vred och vände på mig till strax efter tre. Eftersom jag hade druckit 1½ glas vin tidigare på kvällen så tordes jag inte ta insomningstabletter heller.

Månen speglade sig över viken på det mest olycksbådande sätt och jag hade oro i kroppen.

I ett försök att somna kollade jag först filmen Contagion och sedan gamla avsnitt av River Cottage och fascinerades över hur Hughs (programledarens)  ögonbryn lyckas fara över hela rutan varje gång han provsmakar sin egen mat.  För att inte tala om hur hungrig man blir av de serierna.  Jag tror jag var uppe och bredde smörgåsar sisådär tre gånger på lika många avsnitt, och dessutom värmde jag på en pannbiff med stekt lök och portvinssås och mumsade i mig en halv påse salta patroner.
Jag borde inte ha vägt mig efter den här natten, resultatet var nedslående. Vilket säkert jämnar ut sig när uttagen matchar insättningarna.

Gott var det i alla fall.

Morgonens kaffe drack ur en av de nya kopparna. En pytteliten mockakopp som rymmer knappt mer än en espresso.

Nu: Kolla över min tenta och sedan skicka in den. Senare kanske en sväng med kameran i skogen eller på stranden, fast utomhustemperaturen lockar inte.