Man vet att bäst-före-datumet är passerat när det inte längre går att skilja den rökta laxen från gorgonzolan.
Att få bort stanken ur huset kommer ta fram till sommaren och då räknar jag optimistiskt.

Mina försök att plugga har kantats av mina rastlösa infall att frosta ur frysfacket i kylen och försöka hitta ett bra ställe utomhus att förvara alla kyl- och frysvaror.  Jag trodde i min enfald att det bara var att ställa ut en kasse på altanen.
Sen kom räven och gjorde inbrott i köttpullspåsen. Jag måste erkänna att fanskapet var snabb i vändningarna för kassen hann bara stå ute i en kvart-tjugo minuter innan han slog till.
Jag  hängde då upp kassearna på konsolerna på verandan och tänkte att nu var jag ju så smart att det är nästan nobelprisnominering på g.
En halvtimme senare ser jag två lysande gröna ögon hänga i luften utanför vardagsrumsfönstret.  Jag hann bara se skymten av den flyende orangea grannkatten  när jag stormade ut och sedan fick jag stå och fånglo när filmjölken pumpades ut genom både kartong och påse i tunna fontänstrålar. De övriga påsarna var strimlor.

Det positiva är att jag inte längre behöver bekymra mig om var jag ska ställa varorna medan isen i frysen brakar i golvet.  Områdets gemensamma soptunnor är nu sprängfulla.
Det här löste dessutom problemet med att motstå frestelsen av en icke-matschemaförlagd kvällsmacka.

Nu är jag hemma efter att ha varit i Norrköping och gjort dagens plikter.  Det blev även en skapligt lång men vindpinad promenad ute på landsbygden med Maya.  Jag fick ett skräp i ögat som var omöjligt att 1) se 2) få bort. Hur jag än petade och grävde lyckades jag inte.
Jag gjorde misstaget att åka till Erikshjälpen efter det och även fast jag hittade några underbara kaffekoppar och annat smått och gott jag ville ha så lät jag bli att köpa grejerna.  Mest trängdes jag med folk och gnodde mig ilsket i ögat efter det osynliga skräpet. Det var sådan trängsel och så långa köer att jag inte pallade att vara kvar. Jag åkte till Myrorna istället i fyndade två antika kaktänger i silver (ja nu är det bara trevåningskakfatet som fattas men det verkar ju helt jäkla omöjligt att få tag på) samt en kaffekopp med fat från en Bernadotte-servis. Det fanns bara en kopp ur serien, märkligt nog, men den var så vacker att jag inte kunde låta bli att köpa den ändå. Ni får se den i morgondagens kaffebild.
Kassörskan stirrade på mig och sa ”Har du fått nåt i ögat?”. No shit, jo möjligen kunde det ju vara så eftersom jag stog med praktiskt taget hela pekfingret innanför ögonlocket.
”Jo, det är nåt skit som inte vill släppa taget.” sa jag.
”Ska jag kolla och se om jag kan få bort det?” erbjöd sig kvinnan. ”Folk kan ju tror att du flirtar med dem om du blinkar och grimascherar så där”.
Det slutade med att jag satt på en pall bakom disken och hade en lampa lysandes rätt i ögat medan kassörskan andades rökandedräkt rakt in i mina näsborrar och slet i mitt ögonlock så det blev minst två storlekar större än det var från början.
Till slut kunde hon konstatera att hon inte kunde se nåt skräp. Fast jag kände ju att det var där.
Vi fick ge upp. Jag rullade upp mitt uttänjda ögonlock, betalade för mina varor och åkte till Åby. Enögd och dan.
Jag köpte på mig kopiösa mängder Cola zero och medan jag stog och kollade på fototidningar så ramlade helt plötsligt skräpet ut ur ögat, när jag på måfå drog fingret i ögonvrån. Jag blev så lycklig och triumferande över att ha vunnit kampen att jag utbrast ett högt och distinkt ”HA!” så att alla som stod i kö bredvid hoppade till.  Det är svårt att komma med en övertygande förklaring, när man har tio personer som stirrar argt på en, och man känner att det kommer bli en lång historia att återge för att folk ska förstå att mitt lilla känsloutbrott på alla sätt var motiverat. Så jag höll klaffen och svalde förtreten över alla sardoniskt höjda ögonbryn och uppretade fnysningar.
Imorgon ska jag försöka hinna med en loppis i lillbyn och se om jag kan göra nya fynd.  Jag stannade till där idag men det var stängt och jag fick besviket kika genom skyltfönstret istället.  Dock tyckte jag mig skymta en del intressanta objekt.

Hoppas de inte tar ut hutlösa priser bara.
Blir en spännande dag imorgon alltså.

NU: två kilo antirynkkräm på mitt ögonlock och sedan plugga.