Heldag i smedjan och jag har kommit halvvägs med en eldningskorg som jag skissat designen till.  Jag tror det kommer bli riktigt snygg när den är klar, men det är ungefär en hel dags arbete kvar med den. Dessutom måste jag hitta nåt bra ställe att köpa kätting som korgen ska hänga i.
Jag delar ju verkstaden med två andra killar och tyvärr släpar den ene av dem jämt med sin morsa. Jag hade inte brytt mig nämnvärt om det inte vore för att tanten står en halvmeter ifrån mig hela tiden och pekar och frågar om precis allt jag gör.  Om jag ska svetsa i tio minuter tar det minst en halvtimme för hon avbryter mig hela tiden med sina  frågor.

Jag blev till slut tvungen att säga ifrån idag: ”Tack, det räcker med frågor nu. Jag behöver arbetsro.”
Tror ni tanten fattade? Knappast. Hon fortsatte i samma stil tills jag blev förbannad och sa ”Jag tar 300 kr plus moms per timme och det är vad du kommer få betala för att du slösar med min tid. Taxametern slår igång nu!”.
Tanten bara gapade och sen sa hon ”Men jag är ju bara nyfiken på hur det går till.”
”Om du vill veta hur det går till; gå en kurs!!” sa jag och fällde ned svetshjälmen och skickade ett regn av gnistor och rykande slagg åt hennes håll.
Hon lät mig vara ifred efter det.
Skönt!

Materialet tog slut framåt eftermiddagen och jag var tvungen att åka och köpa mer. Nu har jag ju händelsevis ställt av bilen och det enda fordon som fanns att tillgå var min EU-moppe.  På skroten hittade jag det jag behövde och fick det kapat i en-meters-bitar. Anders, som är min skrothandlare, rev sig eftertänksamt i huvudet när han såg min moppe men vis av erfarenhet så ställde han inga frågor för han vet att jag brukar hitta på en del vansinniga lösningar. Det blev en rejäl bunt stål som jag lade på ”golvet” på moppen och satte fötterna ovanpå. Det gick hur bra som helst att frakta stålet på det sättet och alla bilar jag mötte åkte nästan i diket för de ville inte få lacken repad (smal väg) av metallen som stack ut. Respekt! Hahahaha!

När jag kom hem ropade dottern att det luktade vinkelslip och svets ända ut i vardagsrummet, ett tecken på att det varit en bra dag i smedjan.
Efter två frenetiska intvålningar och schamponeringar har jag nästan återtagit normal hudfärg men jag längtar redan tillbaka till smedjan för att fortsätta banka.