Det känns som om det sista 12 timmarna varit rena safarit.

Inatt, vid sista kvällskissen, så gjorde vi en ovanligt trevlig och söt bekantskap i parken.  Han sa inte så mycket men jag är ganska övertygad om att han heter Pigge och är en smula närsynt. Det var inte förrän han knallade in i Pandas bakben som han insåg att han inte var ensam i parken.
Panda studsade en halvmeter och jag fick hicka av skrattattacken.

Vid vår morgonpromenad fick jag äntligen veta vad jänkarna menar med uttrycket ”get your ducks in a row”.

Och jag hann knäppa en bild av ett intressant möte, imorse, innan katastrofen var ett faktum.