Släpade med min stackars dotter ut i skogen för att andas frisk luft och eventuellt gräva upp en kantarell eller två.  Jag hade letat länge och väl på Google Earth efter mitt gamla kantarellställe och hittade det.  Ja, det vill säga i teorin, för när vi kom dit visade sig hela skogen vara demolerad och istä’llet för gula fält med svampar fanns istället en skeetbana. lagom jävla kul! Fullt med neonorangea lerskärvor utspridda överallt.
Hur var det med att inte sprida vassa saker i skogen så djuren kan skada sig?

Jag styrde kosan mot Svärtinge istället och tog mig upp till berguvstrakten. Bara för att upptäcka att den skogen också var demolerad. Det såg ut som ett slagfält! Hur har det då gått för berguvarna som hade sin häckningsplats just där? Jag klättrade omkring på berget i gott och väl en timme utan att hitta årets bo.
Tack för det kära markägare; ni har sabbat för en hel berguvsfamilj! Morr!

Dottern försökte hänga med så gott hon kunde när jag flängde ilsket upp och ner för branterna och stupen och muttrade om marodörer och huliganer. Hon gjorde det utan att knota och vi fick belöning i form av några kantareller.

Jag satte mig på en sten och tittade ut över skogarna och bort mot Norrköping och Glan. Hur länge till innan alla skogar är förstörda?

På bilden nedan kan ni se delar av Norrköping i fjärran.

Worst case scenario är ju att skogar kommer vara en exotisk grej som man måste åka till Norrland för att uppleva, i framtiden.

Jag kan meddela att det är ett fantastiskt lingonår för dem som, i de galopperande finanskrisernas tidevarv,  behöver dryga ut matsedeln med bär och ätliga rötter.

Okej den kanske var enkel…men ser du grodan i den här bilden nedan?