Sommar ska vara sol, bad och glass. Nu har jag äntligen lyckats föra över bilderna på gårdagens besök på glassrestaurangen Smultronstället, i Söderköping.  Det regnade lite när vi åkte dit men sprack upp lagom till vi hittat en parkering.  Vi gick längs kanalen och tittade på alla de vräkiga båtarna och på alla människor som satt på caféerna, pubarna och restarangerna.
Som vanligt var det kö vid Smutronstället. Det är det alltid. Oavsett väder.
Den här gången hade vi tur och behövde bara vänta en halvtimme. Under tiden roade vi oss med att titta på Tuffe-tåget (jag begriper inte varför vuxna människor sätter sig på sådana tåg när de inte har barn? Kanske är jag gammaldags men nån form av värdighet tror jag att jag har..och den är inte förenlig med tåget Tuff-Tuff) och några hundar som ylade av lycka av att hitta varandra.

Så blev det äntligen vår tur att komma in och vi fick ett bord i mitten.  Menyn är en gigantisk historia med ett trettiotal olika uppläggningar så det var svårt att välja.

En väldigt populär glassuppläggning är en variant med en skål med blå vätska som ryker och bildar världens London-dimma.

När vi var stoppmätta och en aning dästa tog vi en skön promenad längs kanalen och ån. Det är kul att de gamla byggnaderna är bevarade precis så som de var när Madicken på Junibacken spelades in här, för många år sedan.
Vi gick även in i rosengården som ligger mitt i byn. Dofterna var nästan bedövande.